Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bofors-Gullspång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bofors-Gullspång.
men endast då så var afsigten, och det är med stor svårighet samt med
användande af mycket höga tryck, som man lyckats sönderspränga densamma.
Har man å ena sidan åstadkommit ett hållbart och effektivt skjutvapen,
är det också med utomordentlig framgång, man å andra sidan experimenterat
med framställandet af skyddsmedel. Profven å vid Bofors tillverkade
pansar-plåtar ha utfallit nästan öfver all förväntan gynnsamt. Kulan förmår ej splittra
plåten, utan gör endast ett rundt hål i densamma, och man skjuter så hål i
hål i plåten, utan att denna remnar.
Vid Bofors ligga följande verkstäder: Smältsmedjan, en af de största
inom landet, med 1 o-dubbel lancashirehärdar, mumblingshamniare, vällugn för
göt samt göt- och smältstyckevalsverk. Manufaktursmedjan med dess 2
knipp-hammare. Valsverket med 1 regenerativ, 2 koltorns- och 2
»wittenströms-ugnar» samt universal, fin- och trådvalsträner.
Vidare har man der i ett byggnadskomplex, masugnen och martingjuteriet.
Derintill ligga Kanon verkstaden, som består af en ansenligt stor och ljus sal,
i hvilken en mängd maskiner uträtta sitt rastlösa arbete. Vidare finnas
härd-ningsrum med kolossala oljecisterner, smedja med ånghammare, modellverkstad,
kontor och ritsalar, besigtningsrum med profningsmaskiner samt en byggnad, i
hvilken granater fyllas och vissa prof utföras.
I Martingjuterierna, har man format och gjutit pjeser af ända till
23,000 kg. vigt. För att lyfta de kolossala göten och skänkarne med den
smälta stålmassan, begagnas kraftiga kranar.
En travers i stora gjuteriet uppbär en lyftmaskin, afprofvad med 35,000
kg- vigt. Utom andra effekter gjutas: kärnrör, mantlar och slutstycken till
kanoner, lavettage, akter och förstäfvar till fartyg och propellrar af större och
mindre dimensioner.
År 1893 utsträcktes 10,323,783 kilogram stång- och finjern,
hvarför-utom i bolagets öfriga verkstäder tillverkades omkring 2,000,000 kg. för
marknaden färdiga jern- och ståleffekter.
Bruket, hvars årliga tillverkning enligt de sednaste uppgifterna, uppgår
till kr. 2,000,000, eges, som nämndt, nu af aktiebolaget Bofors-Gullspång, som
har ett aktiekapital af 5,000,000 kr.
Sedan vi lemnat denna framställning af brukets historia och de
vigti-gaste detaljerna af dess nuvarande utveckling och organisation, torde böra
ordas något om arbetarförhållandena der.
Vid Bofors och Björkborn finnas tvenne föreningar för sjuk- och
begraf-ningshjelp. •
Bofors sjukkassa, som är inregistrerad hos landshöfdingeembetet och
erhåller statsbidrag, antog stadgar den 10 november 1888 och utgör en
fortsatt verksamhet af Bofors arbetares sjukhjelpsförening, som bildades den 1
november 1869. Kassan mottog 2,000 kr. af föreningen. Inkomsterna äro:
inträdesafgift kr. 3, af arbetsförtjensten 1 procent, som utdebiteras kvartalsvis,
samt statsbidraget och plikter. Sjukhjelp utbetalas med hälften af
arbetsförtjensten och begrafningshjelp med 30 kr. Medlemsantalet var 305 och
kassabehållningen kr. 1,643: 75 den 1 januari 1895.
Bofors kanonverkstads arbetares sjuk- och begrafningshjelpsförcning
bildades 1889 och ar äfvenledes registrerad hos landshöfdingeembetet.
Inträdes-afgiften är 50 öre. Sjukhjelp utbetalas med 1 krona pr dag och
begrafningshjelp med 1 krona hvarje medlem vid hvarje dödsfall, och utdebiteras dessa
bidrag af föreningens kassör. Under 1894 utbetalades sjukhjelp med 775: 45
och egde kassan den 1 januari 1895 en behållning af kr. 198: 46.
Medlemsantalet var vid samma tid 77.
Bland de personer, som i mycket hög grad bidragit till brukets
utveckling, må utom aflidne D:r Nobel nämnas, Grosshandlaren Carl O. Kjellberg,
(f 1891), Bruksegaren Pehr Lagerhjelm, (t 1890) och Disponent Carl
Danielsson, numera Uddeholms Aktiebolags affärsdisponent.
Bolagets styrelse utgöres af hrr riksmarskalken friherre v. Essen ordf.,
kommendörkapten G. Dyrssen disponent, konsul Carl Aug. Kjellberg,
bruksegaren Jonas C:son Kjellberg och öfveringeniören Arent Silfversparre.
Ordförande i styrelsen till sin död hösten 1896 var hr Alfred Nobel.
Tjenstemän vid bruken äro i öfrigt: vid Bofors öfveringeniör A.
Silfversparre, bruksförvaltare O. R. Ericsson, ingeniör vid stålverket E. V’. Pehrson,
vid kanonverkstaden W. Ström, vid valsverken O. Björkegren, föreståndare
för sprängämnesfabriken R. Sohlman.
Den ledande kraften i bolaget var, som sagdt, under de senare åren
hr Alfred Nobel. Han var yngste son till uppfinnaren Immanuel Nobel och
var född den 21 oktober 1833. Likasom sina bröder var han uppfostrad i
försakelse, men hade, besittande en okuflig energi, brutit sig en egen bana.
Hans lifsgerning var utvecklandet af den moderna sprängtekniken, till hvilken
håns fader genom sin uppfinningsförmåga gaf initiativet.
Det fordrades mycket kraft och ihärdighet för Alfred Nobel att få sina
uppfinningars nytta erkänd, men han lyckades deri och dref det derhän, att
han hade patenträtt inom de flesta länder. På de senare åren delade han sin
verksajnhet mellan utlandet och sin fosterbygd, der han, som sagdt, var
hufvudintressent i Bofors-Gullspångs aktiebolag.
Han afled i San Remo den 10 december 1896. Genom sin
verksamhet och än mer genom sina storartade donationer till vetenskapens befrämjande
har han rest sig en varaktig ärestod bland vårt lands stormän.
Arfvingarne efter honom bildade intressentskap i bruken, men den 6
maj 1737 utbröts 7, af Bofors och Björkborn, som tillföll löjtnanten, sedan
majoren Gustaf Lagerhjelm, fru Anna Kajsa Robsahm, herr Anders Löfman
och jungfru Anna Brita Robsahm. Återstående >/, behölls af brukspatronen
Kristian Robsahm, Petter Robsahm, Jacob Hermansson Robsahm, hr Jacob
Johan Robsahm och madame Golldamer.
Den 12 november 1772 erhöllo Björkborns bruk intressenter, på
ansökan af brukspatronen Johan Ludvig Robsahm, privilegier å en stålugn med
flameld jemte en stål- och en knipphammare på en stock, — »att till
brännstål förädla 200 skpd. stångjern, samt til! skepps- och annan spik, jemte flera
svartsmidessorter, bestående af hästskor, yxor, spadar, skyfflar m. m. utsmida
80 skpd. eller ock förädla hela smidesrätten, 280 skpd. till stål eller spik och
annat svartsmide. Deremot skulle 115 skpds stångjernssmide nedläggas så att
smidet från 690 skpd nedsattes till 575 skpd. från 1773 års början. Denna
nya inrättning kallades Björkborns Stål-Jern Manufakturverk.
Utsmidesrätten till ofvanstående 115 skpd. såldes till handlanden Vidberg
i Filipstad och flyttades till Liljendals bruk, som då egdes af brukspatronen
Kristoffer Myhrman.
Den 13 april 1796 erhöll bruket privilegier för ytterligate 2 spikhamrar
för en stock och en ässja. Den 8 mars 1798 flyttades 175 skpds smide till
Stjernsund. Brukspatronen och bergsfogden Henrik Robsahm biet, genom köp
åren 1798—1806 från medarfvingarne, ensam egare till Björkborn.
Sammanlagda köpesumman utgjorde 25,233 riksd. 16 sk. banko specie.
Juliana Albertina Myhrman, enka efter bergmästaren Myhrman, som 1825
innehaft Björkborns bruk, sålde det den 10 oktober 1829 för 22,222 riksd. 10. sk. 8
rst. banko till majoren Johan Fredrik Wahrolin, hvilken den 24 oktober 1836
försålde detsamma till lagmannen Olof Filip Oxehufvud för 2 7,000 riksd. banko.
Oxehufvud inköpte äfvenledes den 29 mars 1840 för 11,384 riksd. 45 sk. 2
rst. banko >»/,« af 14 lotter i Immetorps allmänning.
Lagmannen Oxehufvud, född den 25 Augusti 1797, död 22 Mars 1857,
lemnade Björkborn i arf till sonen, öfversten Krister Gustaf Oxehufvud, som
år 1873 sålde detsamma till aktiebolaget Bofors-Gullspång.
Majoren Gustaf Adolf Sahlfelt, född den 13 September 1752, död 4
januari 1829, som genom arf och köp blifvit egare till V, af Bofors
stångjerns-bruk, bortbytte detta den 11 januari 1812 till assessorn Per Lagerhjelm, mot
Falkenå säteri med underlydande i Kumla och Kräklinge socknar i Örebro län
samt en summa af 5,200 riksd. banko. Den 13 september 1853, då assessor
Lagerhjelm sålde till sönerna, löjtnanterna Gustaf Reinhold Lagerhjelm och
Per Erland Lagerhjelm samt mågen, brukspatronen Karl Lindberg för 100,000
riks. banko, bestod Bofors bruk af: Bofors stångjerns- och manufakturverk
med oinskränkt smidesrätt vid en lancashirehärd, 1 räckarbärd, 1 vällugn samt
2 spikhamrar och 1 vattenslägga, Bofors tegelverk, Bofors tullmjölkvarn med
3 par stenar, */, i Björkborns såg, Björndalen 7* bergsmanshemman,
Jungfru-boda 7,c rekognitionshemman samt i köpet af 11 januari 1812 uppräknade
hemmanen Bo, Stråningstorp, Brotorp, Backa, Elgåsen, Fisksjön, Bregården
och Stolpetorp, jeinte */m i Hållsjöhytte masugn.
Per E. Lagerheim köpte den 6 oktober 1856 K. Lindbergs ’/, för
33>333 dksd. 16 sk. banko och dessutom hans grufandelar för 3,703 riksd.
33 sk. 9’., rst. banko, hvarvid Lindberg erhöll "/i0 af 18 hemmanet
Björndalen, Södra Jungfruboda Vic och Vs tjugondedel i Hållsjöhyttan samt den 27
januari 1857 G. R. Lagerhjelms 7, för .75,000 riksd. riksmynt och blef
sålunda ensam egare till Bofors, som i sin ordning den 1 november 1873
öfver-gick till bolaget Bofors-Gullspång. Privilegierna ökades efter hand. Den 15
november 1838 ökades smidesrätten från 460 skpd till 613 skpd 6 lisp. År
1839 den 6 februari erhölls tillstånd att årligen under 3 år få tiljverka 250
skpd smältstycken, för att i England anställa försök med utvalsning af ståljern.
Den 25 oktober 1841 lemnades rättighet att inrätta 3 spikhamrar för 1 stock,
jemte 1 ässja och 1 klippsåg och dén 22 december 1842 tillstånd att
förändra en af dessa spikhammare till räckhammare. En lancashirehärd och en
gas-vällugn, för tillverkning af 600 skpd. smide, anlades och fick previlegium den
3 augusti 1846 och den 26 september 1860 erhölls tillstånd att uppföra en
stålugn.
På tillstyrkan af sockennämden och »då Bofors låg mer än 3 mil ifrån
staden», erhöll brukspatronen P. E. Lagerhjelm den 22 juli 1863
landshöfdinge-embetets resolution att få idka handel i öppen salubod vid bruket.
Då bruken öfvergingo till bolaget, bestod Bofors af 8 dubbla
lancachire-härdar, 1 mumblingshammare, 1 smältstyckvalsverk, 1 grofvalsverk och 2
finvalsverk, samt Björkborn af 3 dubbla lancashirehärdar, 1 mumblings-, 1
räck-och 2 spikhamrar, samt 1 smältstyckevalsverk. Egendomarne voro: Bo 1, mtl,
Backa 1, Botorp 7,, Bregården 7,», Elgåsen 7,, Fisksjön Jungfruboda"/,,
«gg|
glgMland var svens’<a storindustris härdar intages utan gensägelse ett af
de främsta rummen af Bofors-Gullspångs aktiebolags verkstäder. De
| " intaga det såväl genom sina anor som genom den ytterligare utveck-
ling bruken ernått, sedan D:r Alfred Nobel i början af 1894 blef
bolagets hufvudintressent.
De egendomar, vid hvilka aktiebolaget Bofors-Gullspång drifver sin
industriella verksamhet, äro jernbruken Bofors, Björkborn och Björneborg.
Gullspångs bruk, som är beläget vid den strida och vattenrika ström, som
Gullspångselfven bildar vid utflödet ur sjön Skagern torde väl äfven komma
att spela en framstående roll inom den industriella verlden, men för närvarande
ligga de 9,000 hästkrafter, som forsen kan lemna, i det närmaste obegagnade.
Bolaget eger dessutom Skagersholms bruk. Af dessa egendomar äro Bofors
och Björkborn belägna i Karlskoga socken.
Egendomarne ha en lång och intressant historia. De tillhöra ju den
bergslag, der man tidigt började bryta byggd och bruka bergens skatter.
Deras annaler sträcka sig ända till den mans tid, som var vårt svenska
bergsbruks skapare, Karlstads grundläggare, hertig Karl.
I den jordebok, som upprättades år 1584 på hertig Karls befallning,
finnes Bo upptaget såsom frälsegods. Det egdes af riksrådet Thure Bjelke,
men indrogs till kronan år 1600, då denne dömdes från lif, ära och gods och
afrättades i Linköping. Bjelkes enka, Margreta Sture, erhöll dock den 1 juli
1603 säteriet åter af Karl IX. Efter hennes död den 5 december 1617
öfver-gick Bo till mågen, Gabriel Gustafsson Oxenstjerna, hvilken enligt 1625 års
jordebok bortbytte detsamma till kronan, -mot vederlag af gods i Upland.
Den 10 mars 1630 försåldes det såsom skatte till assessorn i Göta hofrätt
Peder Dober, hvilken den 19 augusti 1635 älvenledes från kronan tillhandlade
sig Backa 1. och Fisksjön ’/i hemman för 78 liksd. specie. Detta
sist-nämda köp gällde dock endast skatterättigheten, ehuru det af Dober ansågs
innebära full eganderätt, hvarför han ock på tinget den 15 april 1641 tillsade
Klemet i Backa och Hans i Fisksjön, att de skulle afträda hemmanen.
Regeringen bestämde emellertid i bref den 27 juli samma år till landshöfdingen Olof
Stake, att Dober skulle afstå hemmanen till kronan mot vederlag. Detta
vederlag utgick sålunda, att han erhöll Bo och en annan egendom. Åsen i
Småland, tria från utskylder. Backa och Fisksjön skulle deremot lyda under
Bofors hamrar, å hvilka Paul Linnertsson Hosman erhöll privilegium den 24
november 1646. Af honom såldes Bofors 2 hamrar till presidententen Johan
Liljeström, som den 4 maj 1648 för 1,254 riksd. 39 sk. 2Vs rst från kronan
tillhandlat sig, som det i köpebrefvet heter:
»Bregården skattehemman 1, Bo skattehemman 1, Bregårdstorp
skattehemman ‘/s, Stolpetorp arf och eget 1, samt så stor del och rättighet i Bofors
ström som ock Svartelfven, som hamrarne och flera verk, dem han inrättandes
varder.» .
Bofors är beläget vid Timselfvens utlopp i Möckeln. Omkring 2
kilo-meter högre upp efter denna eif anlades Björkboms bruk af Minen Drost,
fogde i Karlskoga sedan .629, m> <1™ *3 febn.ari .639 erhöll privilegium
att uppföra en hammarsmedja .uti den strömmen vid Backborn . Karlskoga..
Denna anläggning liksom den förra inköptes af presidenten Johan Liljeström.
Alla Liljeströms egendomar inom Karlskoga öfvergingo medels köp till
inspektören öfver landttullarne i Värmland, Dal, Nerike och Vestergötland Knspin
Flygge och frän honom i arf till hans enka Sigrid Ekehjelm.
Siurid Ekehjelm var en ovanlig qvinna, rikt utrustad ä hufvudets
vägnar men° karaktären var deremot ej den bästa. Knappast nägon nkare har
bott inom Vermland än fru Sigrid, men hon dog utfattig. Hon afled ,700.
Under sina välmaktsdagar sökte, bon dock lägga under s,g den ena
egendomen efter den andra. Hon tillhandlade sig-sålunda flera andelar ,
Hälsjö-hyttans masugn af ,8 bergsmän. A, ,688 den .4 maj erhöll hon privilegium
„ä en masugnsbyggnad vid Svart- eller Tvärelfven och blef genom resolution
den 13 februari ,689, Tväråns allmänning till mas,ignsdnfte» anslagen.
J Denna sistnämda masugn med privilegier fö,såldes den 30 augusti ,699
till bergmästaren Erik Stockens.röm, h.ilkens sterbhu. begärde och den ,4
Pmher i72A erhöll tillstånd att inrätta en plåthammare med hard vid
Rockes-holm och anslogs dertill den delen af allmänningen, som är belägen på östra
£ om GäUsjötorps skog och stora Gä.lsjön in till Tvärån och er.ades der
för s dal. smt. i lösen. . , .. D... ,, ,
Den 1 juni 1689 privilegierades 3 stångjernshamrar vid Bjorkborn och
Bofors Bofors eller .Boo., som det den tiden kallades och Björkborn., 3
stångjernshamrar, säteriet -Boogardal. med underliggande frälsehemman och
1 - eller »Ut hvad Sigrid Ekehjelm egt mom Karlskoga bergslag - såldes
den 17 juni 1703 af Sigrid Ekehjelms sterbhusdelegare till brukspatron Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0079.html
