Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bofors-Gullspång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stråningstorp ’/*• Örgifsmossen m’/si*. V« anpart i Immetorps skog, i
Gran-bergsdal, * Qvarnstorp och :,4/ioo. i Lånhyttans masugnar. De båda
sistnämnda hyttdelarne äro frånsålda.
Björneborgs bruk med tillhörande onikr. 3,000 hektar mark inköptes den
13 april 1895 aktiebolaget Bofors-Gullspång. Verkstäderna derstädes
bestå af 2 rostugnar, 2 masugnar med värmeapparater och slutna
uppsätt-ningsmål, 2 bessemerugnar, 9 större och mindre ånghammare, gjuteri och
mekanisk verkstad, allt i utmärkt skick och lära ha kostat omkr. 2,000,000 kr.
i anläggningskostnad.
Bruket grundlädes åren 1659—1661 af borgmästaren Olof Persson i
Kristinehamn, svåger till ofvan omtalade Sigrid Ekehjelm. Under en tid egdes
det af slägten Xordenfelt, öfvergick sedermera till aktiebolaget Björneborgs
bruksegare, grundadt på aktiekapital af 2,000,000 kr., samt Irån detta till
Vermlands enskilda bank och slutligen till nuvarande egare.
Vattenfallen vid Björkborn och Bofors lernna omkring 3,000 effektiva
hästkrafter. Vid Bofors har man gräft kanaler från hufvuddammen, som är
uppförd vid Lancashiresmedjan, till valsverket, kanon verkstaden, masugnen och
martinverket. Från dessa kanaler ledes vattnet genom stupande tuber till de
turbiner, som drifva de olika verken med deras arbetsmaskiner.
Jernbana för hästkraft sammanbinder Björkborn med Bofors och spår
äro utlagda mellan alla verkstäder och magasin. Från Bofors station å
Nora-Karlskoga jernväg, som genomlöper Bofors’ bruksområde, utgå stickspår till
magasin och kolhus samt till nedre Bofors, der masugnar, martinverket och
kanonverkstäderna äro belägna. Till Karlskoga station, hvarest
Nora—Karl-skogabanan möter statens jernväg är en sträcka af 15 kilometer. Vester ut
från denna station löper statsbanan till Björneborg, en väglängd af endast 11
kilometer. Invid Bofors station finnes en vattenbassin, hvilken genom en kanal
står i förbindelse med Timselfvens lugnvatten, hvarifrån segelleden fortsattes
till Filipstad genom sjöarne Lonn, Alkvettern, Frövettern, Ullvettern, Bergsjön,
Lungen, Aspen och Daglösen. Som bekant var den nyligen aflidne filantropen
D:r Alfred Nobel, den store banbrytaren på sprängänmesteknikens område,
hufvudintressent i Bofors—Gullsprångs aktiebolag. Den utveckling bruket under
senaste åren erhållit, tillkom också till stor del på hans initiativ. Han hade
äfven vid Bofors ett af sina laboratorier, vid hvilket oförtrutet arbetades med
experiment, särskildt i samband med den kanontillverkning, det var hans
af-sigt att göra till brukets förnämsta specialitet. En af brukets sevärdheter är
ock den vid Björkborn inrättade skjutbanan, der brukets tillverkning af kano
ner, projektiler och pansarplåtar profvas.
Beträffande tillverkningen af dessa är följande att märka:
Materialet, som användes till kanonerna, består af renaste tackjern och
medelst Iancashireme.tod beredda smältstycken, blåst och smält med uteslutande
träkol. Dessa beståndsdelar uppsättas och förvandlas i martinugnar till stål,
fullkomligt fritt från bläsor. I martinugnarnes gasgeneratorer ingå skogsaffall,
träpinnar och grenar, såsom hufvudsakligt bränsleämne. Härigenom erhålles en
synnerligt jemn och god produkt.
Under processens fortgång i martinugnarne, tagas upprepade prof för
att utröna den smälta massans hårdhet. När den nedgått till den önskade
graden, tillsättes en viss kvantitet, mangan och kiseljern, som gör metallen
rödskörfri och tät. Vid gjutningen erhåller stålet ytterligare täthet, gen< m
sjunkhufvuden af betydlig vigt.
Det nu framställda stålet är kristalliniskt och starkt glänsande i
texturen. Oaktadt det ännu är en temligen råprodukt, har det jemförélsevis mycken
elasticitet och hållbarhet, men segheten är ej stor. Dessa egenskaper, i all
synnerhet segheten, ökas derigenom,. att götet glödgas och derefter inläggas i
kolstybb, i hvilken det får fullständigt svalna. Härefter grof- eller förarbetas
godset i maskiner, upphettas på nytt och härdas i olja. Stålet visar nu alla
de fysiska egenskaper, som beteckna det allra bästa medelhårda degelstål och
har i brottet samma finkorniga sidenglänsande textur som detta. Specifika
vigten belöper sig till 7.84 å 7.82. Sedan man anlöpt götet, är detsamma
färdigt för slutbehandling i maskinerna eller under arbetarnes mejsel och fil.
Detta tillverkningssätt gäller de större kanonerna, som ej få någon
behandling under hammare. Till de minsta användes samma material, men göten
utsmidäs under ånghammare.
Af hvarje till en kanon gjuten del uttages bitar, hvilka underkastas
kemiska, hejare- och sträckningsprof. Vid skjutprof har materialet till
Bofors-kanonen visat en högst ovanlig hållbarhet och seghet. Den första kanonen,
som tillverkades år 1879, var slätborrad och af 8.35 centimeters kaliber. Vid
en krutladdning af 1.25 kg., ökad från 0.75 kg., och sedan hela kulloppet
fyllts med projektiler, hvaraf den sista nådde utom mynningen och stöddes
mot ett med fast stöd bakom försedt gjutjernsblock om 1,200 kilograms vigt,
flög kanonen, som sålunda sjelf blef projektil, högt öfver trädens toppar.
Krutladdningen ökades så småningom till 2.75 kg. och först vid 4:de skottet
med denna laddning, lemnande 4,770 atmosferers tryck, och sedan kulloppet
fyllts på ofvanstående sätt, sprang kanonen.
Sedan dess hafva en mängd skjutförsök egt rum och hafva alla utfallit
med gynsamt resultat. År 1890 voro flera] än 10,000 profskott affyrade.
Härvid är att bemärka, att någon olägenhet, som kan tillvitas kanonernas
material, ej förekommit, hvarken vid dessa försök eller vid skjutöfningar med
de till trupperna utlemnade kanonerna. Visserligen hafva kanoner sprungit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
