Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI
ling’ bref vi i vår bok nu offentliggöra omfattar tiden från
och med 1802 till begynnelsen af 1810 och Ljunggren slutar
med 1808, så blir läsaren i tillfälle att jämföra Ljunggrens
uppfattning och framställning med den hufvudkälla, hvarur
han öst *).
Då vi skredo till vårt arbete, insågo vi snart, att man
egnat aldeles för liten uppmärksamhet åt betydelsen af
Hammarsköldska brefvexlingen l:a och början af dess 2:a del.
Här har man nämligen att söka utgångspunkten för det
följande; här finnas också icke ovigtiga bidrag till kännedomen
af sällskapet Vitterhetens Vänner, hvars egna handlingar ondast
ofullständigt blifvit bevarade. 1 detta sällskap, som föregick
Aurora-Förbundet, ser man äfven den första skymten af en
ny riktning i vår vitterhet, om det ock i begynnelsen, så i
sin yttre form, som i det väsentliga, till en ej ringa grad
såg i Svenska Akademien sin förebild. Den begynnande
protesten mot denna akademi, egentligen sådan hon i sin
anda och verksamhet framstod i början af detta århundrade,
går hufvudsakligast på sidan om nämda sällskap och utbildar
sig mer och mer, i synnerhet sedan sällskapet upphört att
vara till, i och genom tvänne af dess ledamöter,
Hammarsköld och Livijn, som utgöra ett särskildt förbund för sig.
Förstnämda, ur brefven framgångna, sakförhållande, hvars
sanning ännu synes ha sina vedersakare, innebar för oss en
*) Här är visserligen ej platsen att vid jämförelsen anmärka några mindre
betydande oriktighetor i sista häftet af Sv. Vitt. häfder, men deremot tro vi
oss kunna uttala vår förundran, att en man med den rang och den betydelse,
som Ljunggren i mångens ögon förvärfvat inom vår estetiska literatur, kan,
vid första uppslaget till en behandling af vår Romantiska Skola, nedlåta sig att
beteckpa den med det öknamn, som gifvits den samma af dess bittra
motståndare. Fosforism och fosforist ha derföre också alltid haft med sig en bismak
af han och åtlöje, för att ej säga förakt. Att nu sätta liksom en officiel pregel
på nämda fiendtliga benämning — hvad, frågar man med skäl, är meningen
dermed? Är dessutom benämningen, så tidigt använd, historiskt berättigad?
Phosphoros, som gaf anledning till öknamnet, började sommaren 1810 att
utgifvas af Aurora-Förbundet i Upsala. Hade det således ej varit skäl att till
denna tid spara uttrycken: Fosforist och Fosforism, hvilkas uppkomst och
betydelse då på rätta stället fått sin förklaring? Xu kan det se ut, som ville
förf. redan från första möjliga begynnelsen söka att försätta läsaren i en för
ett visst syfte fördelaktig stämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
