Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLVII
fullkomlighet, de upphunno i literaturen. — Det var uti dessa
frihetens dagar, under denna sälla tid en Homér, en
Demosthenes uppstod, och dessa båda vittna kanhända bäst om
den kraftiga inflytelse den eger i snillets verld. — Icke
nedtryckte af tyranniets lagar, äfven så stridande mot en sann
upplysning, som vanhedrande för mänskliga förståndet, eldade
friheten deras anda, satte deras förmögenheter i full
verksamhet. Och häfdernas röst bestyrker, att konster och
vetenskaper alltid under frihetens skygd uppnått den högsta
fullkomlighet. Någon torde här invända, att Rom, kufvadt och
beherskadt, såg sina största skalder och författare. Men denna
anmärkning torde kanhända äfven förfalla vid hugkomsten af
den slughet, hvarmed en Augustus visste att föra
despotismens spira, visste att göra frihetens förlust nästan omärkbar
för den kortsynte romaren, och man bör icke undra, att
friheten räknade ett gynnande tidehvarf, då friheten ännu var
öfrig i tanken och inbillningen.
31. H. Ni har med sanningens hela värme beskrifvit
tyranniets skadliga följder, ni har visat frihetens fördelar, och
jag anser för en ljuf pligt att derför förklara eder sällskapets
tacksamhet.»
M. Memling hade vid samma tillfälle, som den
före-nämcle, till föremål för sin behandling valt: »Om
vältalighetens verkan i det allmänna lefvernets.
»Af alla nationer, hvars (hvilkas) skrifter efterverlden
granskat och bedömt — börjar talaren —, hafva greker och
romare i vältaligheten hunnit närmast fullkomligheten. De
hafva också kanske mest erfarit dess verkningar, som för
kommande sekler af mästarens händer blifvit tecknade».
Härefter antyder talaren dessa verkningar och erinrar
särskildt om en Demothenes, en Cicero. Men, af bry tar ban,
man behöfver ej stanna vid forntiden för att lära känna
vältalighetens vigt och värde; äfven vårt tidehvarf vittnar
tillräckligt derom. Tal. hänvisar alltså på vältalighetens verkan
på stridsfältet, vid många tillfällen i allmänna lefvernet, på
det ljus den ger äfven åt vetenskapen, dess förädlande,
upplyftande kraft, då den verkar i det godas tjenst, men ock
dess fara och förnedring, då den användes för oädla, egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
