- Project Runeberg -  Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 /
XLVIII

(1882) [MARC] [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XLYIII

nyttiga, ja, rent af dåliga syften. Slutorden lyda: »Så kan
vältaligheten omskapa människosjälen; sådana äro dess
verkningar, lika nyttiga för hjelten och statsmannen, som för
talaren och häfdatecknaren. Det är genom henne de lefva
hos efterverlden, och samtida som erfara deras nit att genom
•denna ädla förmögenhet gagna fosterlandet, skola billigt skänka
dem cle värdigaste tackoffer och resa deras stoft de
tacksammaste minnesvårdar.»

Härpå svarade i sak præses (Hallström):

— — »Under alla århundradens lopp har vältaligheten
visat sin inflytelse och oftast skapat cle vigtigaste
statshvägningar. Redan fornåldern kände dess kraftiga verkan och
den grekiske och romerske hjelten segrade äfven så ofta
genom den som genom sina vapen. Men vältaligheten eger
äfven ett utmärkt värde i hjertats förädling, känslornas
förfining och smakens förbättring. Man kan icke utan orättvisa
neka Oratorn den förtjensten, att, då han med en
öfvertygande styrka skildrar någon dvgd, någon egenskap, han
liksom tvingar åhöraren till högaktning för densamma, liksom
höjer hans känslor till sina egna och äfven renar hans smak.
— — Så kan vältaligheten äfven bilda ynglingens karakter,
stadga hans tänkesätt och gifva honom den riktning, som
sedermera en gång skall föra på dygdens eller lasternas stråt,
skänka honom sällheten eller qvalet.»

Yid sista sammankomsten 1803, d. 18 Dec., höll C.
Teng-horq sitt inträdestal. Han var då äfven præses för 2:a gängen.
Med detta förtroendeuppdrag synes han, liksom Hallström
och Hammarsköld, företrädesvis hedrats af vännerna i T. Y.
Dernäst kommo, enligt qvarvarande protokoll eller så vidt
man kan sluta af fragmenter deraf, Lagus, Widén och Luth.

Tengborg var, näst Brannius, sällskapets äldste ledamot,
föröfrigt jämnårig med Widén och Livijn, endast några
månader äldre. I grundlig bildning, i omdöments säkerhet samt
i takt och smak i uttrycket, liksom i allmänhet i mognad,
synes han stått främst bland vännerna. Hans tal och
granskningar bevisa clet. Eget är, att ban aldrig synes täflat om
pris i sällskapet, och något alster af hans författarskap, sedan
han lemnat V. Y. och Upsala, finnes ingenstädes uppgifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:12:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhdagen/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free