Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1805.
215.
sig i våra imitationer efter Grekerne, der han är den
oegentligaste i verlden. Grekerne kände icke en sådan kärlek som
den, hvilken föreställes i våra konststycken. Deras kärlek var
absolut intet annat än sinlig, men deras vänskap eller den
så kallade Platonska kärleken var så mycket eldigare, och en
sådan känsla, som den Platonska kärleken, kan aldrig ega
rum i anseende till en flicka. Voltaire är, så mycket jag vet,
den ende af de nya, som författat en okärlig (utan kärlek)
tragedi och deri handlade lian onekligen ganska rätt, ehuru
på mindre riktiga grunder.
Arvids kärlek till Christina är i din pjes aldeles
oundgänglig för att väcka Valdemars svartsjuka och bereda de
båda makarnas skilsmessa, hvilket åter var nödigt för
Torkels störtande. Men Brunkes kärlek tjente till intet. Du
gjorde derföre väl, att du utelemnade don. Äfven så väl
gjorde du i min tanke deri, att du ej gjorde abbedissan till
•ett skenheligt skällande djur, som hon enligt din förra plan
skulle bli. . En bel grupp med afgjorda bofvar är onaturlig
och stötande och i följd deraf dess målning högst fördömlig,
■oaktadt tyskarnas afgud och din älskling Shakspeare derpå
uttömt hela sitt geni.
Den ändring i plan, som jag önskar angående biskopens
karakter, har jag på annat ställe angifvit. Att Torkel i ett
par scener ej synes, skall väl af somliga tadlas, men jag
anser det ej för fel, då de ändå allt jämt sysselsätta sig med
honom. —
Yid dina karaktersteckningar är nästan intet att
anmärka. Alla äro tydligt skilda från hvarandra — Alla
stormande scener, alla starka känslor äro i allmänhet väl
lyckade; de stilla och lugna deremot tyckas mindre höra till
ditt fack.
Så väl under utarbetningen som vid granskningen af din
tragedi skulle jag råda dig att läsa Wilhelm Meister,
Lessings Dramaturgi eller Le bijou indiserette af Diderot
(innehåller satir på franska smaken och superba anmärkningar
öfver dramatiken i allmänhet) eller, om du så hade tid, alla
tre. Det blir en osviklig sanning, att ett konststycke består
lika litet utan regler, som en stat utan regent. Och det hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
