Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransmännen och den engelske Guden - Viviani och himmelens stjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
past var det närmaste politiska målet för tre
borgerliga personer.
Erinrade om hur föga verklig jämlikhet och
befrielse för de fattiga som kommit ur franska
revolutionen, svarade de: — Ja, men det hade
kanske sett annorlunda ut, om Marat inte
inskränkt sig till att blott hugga huvudet av
aristokratien. Kanske, sade de, i hopp att därmed ha
räddat revolutionstanken såsom sådan, låg hela
den stora revolutionens misslyckande däri att
bourgeoisien tilläts att leva?
Ett av de två gossarnas argument för våldets
nödvändighet faller mig just nu in, därför att
jag den dag, då detta nedskrives, fått det till
livs i nästan identisk form av en tysk, tillämpat
på fransmännen.
— Men vad skall man göra med sinnessjuka?
Antag, att ni befinner er några stycken i ett rum
tillsammans med en man, elak intill
sinnessjukdom, och som hotar att ta livet av er alla? Kan
ni då inte tvingas att bruka våld?
Det var verkligen förtjusande att se den lille
fransmannens klara, barnsliga ögon
förväntansfullt riktade mot engelsmannen, som han nu
förstås satt på det hala, allt medan kamraten med ett
stolt och gillande leende studerade effekten på
oss andra av detta dräpande inkast i diskussionen.
De hade hoppats att få i gång — mitt i natten
— en diskussion om detta fall, som de konstruerat
upp. Men engelsmannen strök bort det såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
