Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransmännen och den engelske Guden - Viviani och himmelens stjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
likgiltigt och värdelöst. — Likgiltigt, menade han,
därför att det icke är tillämpligt på de
mänskliga förhållandena. Människorna äro icke elaka
dårar, när man verkligen kommer i rum med dem.
Det är den ömsesidiga villfarelsen, till exempel
tyskens om fransmannen, fransmannens om
tysken, att den andre är en farlig dåre, som
gör hela olyckan.
I stället för att få diskutera frågan hur man
skall behandla dårar, fingo de två unga
hedningarna höra talas om den gudomliga kärleken,
uppenbarad i Kristus. De fingo sitta stilla och
tiga, medan det berättades för dem om en man
i Palestina, en viss Jesus, som för tvåtusen år
sedan använde sin korta tid på jorden till att
predika för människorna, att de såsom barn av
samma gudomliga fader, som älskar dem alla,
måste älska och förlåta varandra.
Det var utomordentligt spännande att på de två
uttrycksfulla ansiktena iakttaga verkan av de ord
de fingo höra. Samtalet hade tagit den mest
förbluffande vändning. Det rörde sig inte längre
om klasskamp och folkkamp, om olika metoders
berättigande eller ändamålsenlighet. På fulla
allvaret hade denne främling som argument i ett
samtal mellan fullvuxna personer infört en
be-greppsscrie, om vilken de säkert trott att den
var lika föråldrad som pilbågen. Jo, för all del,
en Jesus, en Budda, en Sokrates, en Saint-Simon,
en rad personer, som misslyckats i vissa ädla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
