Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pfalzresan - I en järnvägskupé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
I en järnvägskupé.
Vi voro ännu inom det fria Tyskland, men på
väg till det besatta området. I en liten
tredje-klasskupé befunno sig förutom vapenbrodern och
jag följande personer: en högre ämbetsman (borde
ha farit i andra klass) som använde tiden till att
gå igenom innehållet i en tjock portfölj med en av
sina medarbetare, en herre med ärr både från kriget
och mensuren. Vidare en arbetare, som skulle varit
ett fynd för Meunier med sin tunga gestalt, sitt
grovhuggna, av livet medfarna ansikte. Han var rätt
tystlåten, men under en mäktig, framskjutande panna,
som bildade brovalv över ögonen, var hans blick
mycket vaken och intet undgick honom. Slutligen
en gråsprängd herre, som bar monokel, en grön
felbhatt, kokett på sned, och en till civil
arbetsdräkt degraderad grön uniform av det mest
dyrbara kläde, troligen, som stått att uppdriva före
kriget, numera stoppad med stoppar, som tävlade
med klädet i utsökthet. Medan den höge och den
ärrige arbetade, underhöllo vi andra oss me’d
varandra. Då den gröne fått en smula klarhet i
vad vi två utlänningar hade för uppfattning, log
han ett listigt leende och sade: — Ja, jag för
den delen bär till och med på mig en inskription
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
