Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Rhen och Main
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
och högtidligt möte. Jag fällde fönstret och blev
stående där, medan .jag åsåg hur de .två floderna
gledo in mot varandra i fröjdefull och fullkomlig
förening för att så med ökad kraft pch bredd
fortsätta vägen fram till vägens slut.
Det var precis som: om jag för första gången
upptäckt de två flodernas hemlighet, och för
första gången fann jag en enkel och lätt fattad
förebildlighet däri..
Det är klart, {tänkte jag, upplivad av den lätta,
vita morgonen, att detta land är ämnat till att
vara den fredliga mötesplatsen mellan två stora
folk, liksom den är mötesplatsen för två stora
floder. Det är alls inte meningen, att de skota
pina varandra och såra varandra och hata
varandra. Denna motsägelse mellan naturen och
människan, den måste lösas med att människan ger
vika. Rhen och Main i sitt sköna möte gav en
sekundsnabb blick in i en framtid, då de strider,
i vilkas skugga vi nu leva och utanför vilka våra
blickar icke tränga, skola vara för länge sedan
förbi som en feber går förbi med sina onda
drömmar.
Detta ögonblick av lättnad, denna dröm om
en dröm, gav mig mod att undersöka den tyngd,
som låg och skavde på hjärtats botten. Pet var
en sammanklumpad massa av mänsklig nöd och
meningslöst brutna öden, som lassats på mig
under resor i Rhenlandet de två sista åren. Alltid
hade det hetat: glöm: icke, minns väl, lägg just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
