Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och der uppkallats efter namnet på sin anförare
( Tusci duce liln eto, aintis sedibus amissis, alpes oc-
den enda, utom unterengadinskan, på hvilken tryckta böcker
finnas. Under denna låter sig oek den nyssnämda ober-
halbsteinska dialekten, med få undantag, beqvämligen sub-
sum era, likasom oberengadinskan, om b lo tt, framför allt,
fonetiska olikbeter bebörigt iakttagas, visar sig såsom en
modifikation af iinterengadinskan. F ör förf. återstod alltså
nu att från Cliur begifva sig till Oberland (rom. Sur selva,
ofvan skogen), som begynner vid det stalle, der de begge
grenarne af den unga Rhen mötas, det bekanta slottet Reiche-
nau, i livars fordna uppfostrings-institut fransmännens siste
konung, såsom emigrerad bertig af Chartres, under det an-
tagna namnet m:r Chabaud, i åtta månader a f å r e t 1795 gaf
undervisning i mathematik och fransyska språket. Till Ober-
land räknas nu bela landsträckningen från Reichenau ända
upp till byn Chiamut, och inom delta område, sidodalarna
inberäknade, lefver fjerdedelen af Graubiindens hela befolk-
ning, d. v. s. öfver 2 4 ,0 0 0 menniskor, af hvilka de flesta
äro romanare och två tredjedelar katoliker. I en och an-
nan tr a k t, t. ex. Ilanz, råder tyskan jemle romanskan, och
visar sig så varit rådande sedan urgamla tider. Den första
romanska o rte n , till hvilken man från Reichenau kommer i
sydvestlig rigtning, är Trins: innevånarnc bär, likasom i den
dernäst kommande romanska byn Flims, äro alla reformerta.
RIand de derefter förekommande orterna, der romanska tun-
gan ännu lefver, må nämnas: Laar, Sagens, Schlevis, Fellers,
Ruschein, det urgamla Ilans (lat. Ilantium , rom. (llion),
S trad a, Ruvis, P an ix , Walten sb urg (rom. V u rliu n )y Audest,
Brigels, Medels, Tavätsch, det för Grauhiuidens både kyrk-
liga och politiska historia så minnesrika Truns, Suravix. (lat.
summus vicus) ocb den betydande köpingen Dissentis, med
sitt ryktbara henediktinerstift. Så väl sydost om Dissentis,
i Tavätscherdalen ända upp till Chiamut, som sydvest, i
Medelsdalen, ända upp till hospitiet St. Maria vid bergpas-
«ct Lukinanier, finner man idel romanare. Likaså i flora af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
