Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR.
gande steg hejdade honom. Sigrid kom i ett
nu rusande längs trädgårdsgången från
badhuset. Handlöst kastade hon sig under högljudt
skratt i sin fasters armar, andfådd och
blossande röd af den häftiga rörelsen. Hennes
tjocka, bruna hår, som räckte ända ned till
knävecken, var sålladt med hvita blomblad ur
fruktträden och låg genomvått, utslaget utåt
ryggen öfver en handduk, som hon knutit ihop
under hakan.
Efter kom Gösta med två långa kvistar af
persiska syrener, som han stack ned i skärpet
på henne, så att de stodo upp bakom hennes
hufvud, likt vajande, yfviga strutsfjädrar.
De hade sprungit i kapp.
»Gösta, hvad tänker du på, som låter en
dam rå på dig?» frågade baron, som ville
försöka att slå an en skämtsam ton.
Sigrid skyndade sig att flämtande urskulda
Gösta.
»Jag fick så långt försprång... medan han bröt
syrenerna... och så var det bara en liten bit
också... annars hade han minsann hunnit mig.»
Gösta, som knappt tycktes hafva hört sin
fars fråga, betraktade Sigrid med en blick, som
tydligen sade, att för ögonblicket kunde det
inte finnas plats inom honom för andra kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>