Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 39
»Far jag läsa högt för faster?» frågade hon.
»Ja, gärna mitt barn,» svarade hon med ett
svagt leende. Hon genomskådade Sigrids lilla
list och hennes goda afsikter, men hon förstod,
att det var förgäfves, man försökte att ta bort det,
som inte kunde tas bort. Ingen kan hindra det,
som är bestämdt af Gud att ske på jorden!
Sigrid slog upp första bok, hon fick tag i på
bordet, och läste »Balders bål» ur »Frithiofs
saga». Med vacker, fyllig stämma och
dramatisk verkan föredrog hon poemet. Hon läste
och läste tills hon glömde hvarför hon läste.
Men så såg hon upp, friherrinnan var mycket
blek, stirrade ut genom fönstret och hade
tydligen icke hört på. Då lade Sigrid bort
boken och började prata om hur fort tiden gått
på Höögsborg. »Det är ju, som om jag kom i
går.. . och hemma bruka dagarne vara så
länga. » Hon beskref utförligt och omständligt allt
hon hade att göra i hemmet för att locka med
sig fasterns tankar.
»Kan du inte stanna litet längre hos oss då,
om du trifs, mitt söta, kära barn?»
»Ack nej, faster lilla, så roligt det vore,
men jag är tvungen att resa hem nu ... mamma
är så klen, hon behöfver så väl någon, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>