Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR.
»Käre min gosse, det kommer att hända en
olycka,» svarade hon ängsligt.
»Nej, tänk inte så, mamma bara jagar upp
sin inbillning . . . ingenting alls kommer att ske,
det skall mamma få se.» Han satte sig på
soffkarmen bredvid henne.
Hon slog armarne om halsen på honom.
»Denna ångest Gösta, den betyder alltid
något, jag vet det, jag vet det, jag har erfarit
det otaliga gånger, men kvad det är, det vet
jag inte.» Hon slöt ögonen och vaggade med
hufvudet.
»Söta mamma, försök att slå bort det där,»
sade Gösta och satte sig bredvid modern i soffan
med armen om hennes lif. Han kysste hennes
kind, föreställde henne det fördärfliga i att
hän-gifva sig åt dylika fantasier och bemödade sig
allvarligt att ingifva henne mod.
Hon bara skakade pä hufvudet.
»Ack, min vän, hvad hjälper det att säga
så, olyckan kommer ändå... vi ha ingenting
annat att göra än att böja oss för Guds vilja,
när slaget kommer.
Sigrid, som själf hade en nervös mor och
var van att sköta henne, tänkte genast pä hur
hon skulle finna ett lämpligt sätt att draga sin
fasters uppmärksamhet bort ifrån sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>