Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 65
dén. Jag har kännt henne länge, fastän jag
aldrig talat med mamma om henne.
Hennes föräldrar äro döda; därför har jag
tänkt, att det vore lämpligast, om vi hade vårt
bröllop hos mamma på Höögsborg. I April
kan jag komma loss några dagar, om det då
konvenerar mamma att i all stillhet hålla vårt
bröllop.
Mammas tillgifne och lydige son
Gösta.
Om åskan slagit ned för hennes fötter,
kunde friherrinnan ej kännt sig mer förfärad, mer
uppskakad. Det gick omkring i hennes
hufvud. Hvilken förvandling hade väl Gösta
undergått — Gösta, som varit trofast i sina
känslor alltifrån sin barndom, aldrig växlat vänner,
aldrig i något visat sig flyktig eller opålitlig,
hur kunde han nu plötsligen blifvit ombytlig,
just i det, där hans mor allra mest värderade
trofasthet, eller kunde hon ha sett miste och
han verkligen bara varit »god vän» med
Sigrid? Nej och tusen gånger nej, så ser ingen
vänskap ut. Hon var van att se in i själens
gömslen på sin son, hon kunde inte tvifla på
att ha sett rätt.
Detta var något oförklarligt, något dunkelt
ofattligt, som hon förgäfves grubblade öfver
Märta Bolie. c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
