Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JO NÄR RIDDAR ULF SUCKAR.
fina, bindande trådar, sammantvinnade af
pliktuppfyllelse — lydnad för Guds vilja — vördnad
för föräldrar och mycket annat.
Efter en stunds sådan tankegymnastik blef
han böjlig och mjuk och trött och slumrade
in några timmar under hetsande, jagande
drömmar, hvarefter han åter vid stormens häftiga
piskande mot de skallrande fönstren
uppvaknade till förnyad brottning, förnyadt förnekande
af sin själs lifsvilkor, sitt innersta jags mest
intensiva kraf. Då öfverfölls han af en
sugande, dragande längtan efter befrielse från
denna jämmer — den släpade honom med sig,
tills tanken lät handen omfatta revolvern och
föra dess kylande mynning till hans tinning,
eller tills hans hals nådde rakknifvens hvassa,
blänkande egg — men då reste sig bilden af
hans mor, sådan hon mött honom i
slottsporten efter faderns begrafning, i den djupa
sorgdräkten.
Inför den synen ryggade han tillbaka, och det
uppstod med ens ett oändligt afstånd mellan
handen och vapnet.
Nu var bröllopsdagen oåterkalleligen inne.
Bruden höll på att kläda sig i friherrinnans
sängkammare i slottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
