Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 79
man väl göra en människa större skada än
att bedraga henne på kärlekens lycka — det
var ju att andligen mörda henne. Hvad värde
hade väl lifvet och alla jordens skatter utan
detta enda ■— kärlekens sällhet! Hon tyckte,
att en dag af ljuft samlif med hennes älskade
varit mer värd än alla de dagar sammanlagda
hon upplefvat utan honom. Slutligen hade
hon för en kort tid sedan skrifvit ett bref,
däri hennes djupa medkänsla för Sigrid och
blygsel öfver Gösta, utan att med ett ord vara
uttalad, dock följde hvarje rad, likt sakta
klingande öfvertoner, hvilka icke kunde undgå att
höras af ett så fint öra som Sigrids.
Härpå hade friherrinnan föregående dag fått
ett Sibyllesvar, som vållat henne stort hufvudbry.
Sigrid tycktes icke hafva förstått någonting.
Brefvet var hufvudsakligen fylldt af glödande
entusiasm för miss Nightingale och af planer
att få komma till England och lära sjukvård.
Alltifrån barndomen hade hon haft håg att
sköta sjuka, sade hon och nu hade denna
håg-blifvit oemotståndlig.
Ej den svagaste antydan om saknad efter
Gösta kunde friherrinnan spåra. Hade hon gjort
sin son orätt? Var det måhända Sigrid, som
ändrat sig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
