Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR.
bröstet, medan blicken var svärmiskt riktad
uppåt.
Farmodern log mildt, strök Signes hår, kysste
hennes panna, men afbröt samtalet. Det var
henne alltid motbjudande att resonnera om
religiösa ting. Det var att profanera dem, att
låta förståndet kallt vända och vrida på dem.
»Bibeln skall inte omspännas med förnuftet
och tanken,» sade hon, »därtill är den alltför
outgrundligt djup . . . alltför helig. — Med
sammanknäppta händer och i ödmjuk fromhet skola
vi läsa den ... då tändes ljuset i vår själ...
då förmår vår känsla förnimma ordets kraft
och tröst.»
Denna uppfattning, som hon själf af egen
erfarenhet visste vara den enda, som kan göra
människan lycklig och undergifven, sökte hon
vid alla tillfällen att inplanta i Signe.
Och Signe, som lätt tog intryck af sin
farmor, öfvergick småningom på hennes sätt att
se saken. — När det ändå var omöjligt att få
förklaring, var det inte lönt att grubbla längre.
Hon bara trodde blindt och deltog ofta och
gärna i sin farmors andaktsöfningar. Det var
sä högtidligt, när farmor knäppte ihop
händerna, blundade och bad de vackra bönerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
