Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 85
Dessemellan släppte hon lös sin fantasi och
frassade i sagor om troll och prinsessor och
tuppar, som värpte guldägg, och mycket mera,
som hon visste inte var sannt — bara
påhit-tadt för att roa barn, hade hennes pappa sagt.
Eljes förflöt Signes barndom i enformighet
och enslighet antingen de bodde i Stockholm
eller på Höögsborg. Brodern, som gick i
skolan och hade en hop kamrater, brydde sig föga
om henne. Hon fick heller inte sin mors
till-låtelse att vara med om pojklekar. Alltid
skulle den engelska guvernanten vaka öfver
o
henne. Åkte hon kälke, stod missen i backen och
pekade ut, hur högt upp hon fick börja — gick
hon skridsko, traskade missen bredvid på isen.
Modern tyckte visserligen, att det var synd
om Signe att gå så ensam, men hon kunde
ingenting göra för den saken, sedan hon en
gång bedt Edvard taga sig litet af lilla syster
och då fått det afspisande svaret: »tycker
mamma, att det är för pojkar det att vara med
en flicka, som det pjåskas och joltas med på
det viset... inte kan väl mamma på fullt
allvar begära, att jag skall sällskapa med Signe ...
söta mamma, bed mig inte om det!»
Som alltid gaf modern med sig inför sin
af-gudade sons bevekande argumenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
