Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR.
bakad löjtnant, som bort haft mer känsla för
det passande.
Baron kände sig aldrig fullt trygg för sin
son, helst han visade svaghet för spirituösa.
Ännu så länge behöfde han ett godt exempel
vid sin sida. Detta hoppades baron nu hafva
funnit i den väl rekommenderade unge man
han antagit.
Kandidat Carl Tollen gjorde sin entré på
Höögsborg strax före middagen. Herrskapet
satt i »oasen», när vagnen rullade fram. Med
ett lätt språng öfver vagnsdörren, innan
vagnen fullt stannat, stod han med hatten i
hand glad och frimodig framför baron. Han
var icke lång, men axelbred och fast, hade en
bred panna, öfver hvilken ett tjockt, mörkbrunt,
bakåtstruket hår reste sig. Ögonen voro
blå-grå, ofta skiftande och goda i uttrycket. Den
skägglösa munnen med de hvita tänderna var
spelande. Totalintrycket af såväl kroppens som
ansiktsfärgens utseende var kärnfriskhet och
styrka.
När baron presenterade sin son Edvard —
en fetlagd, mörk ung man med ett makligt
och jovialiskt utseende — som kom i sakta
mak från stallet, klädd i riddräkt af engelskt
snitt, sporrar och ridstöflar, stirrade kandidaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
