Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR.
försäkrat mig . .. det ha alla hört, som bott på
Höögsborg —. Om inte farmor så ogärna
talade om det, skulle ni fråga henne, för hon
vet, att det är så . .. det fick jag henne en gång
att erkänna.»
Signe hänvisade icke kandidaten till fadern,
ty fastän hon aldrig hört honom direkt uttala
sig i detta ämne — han undvek det tvärtom
alltid, så fort det kom på tal — hade hon en
instinktiv förnimmelse af, att han inte på det
rätta sättet intresserade sig för saken, hvilket
hon förmodade bero på, att män i det hela ha
mindre tro än kvinnor — de ha så mycket
annat att tänka på —.
Att riddar Ulf kastat sig i vägen och velat
hindra hennes mors steg till brudpallen, det
visste Signe icke. Att han så nyligen och så
kraftigt låtit höra af sig, det anade hon icke.
Ingen hade omtalat det för henne. Diskretionen
hade för en gång segrat öfver talträngdheten.
»Men, kära fröken,» sade kandidaten och
sköt upp hatten ur pannan, »vi räkna ett tusen
ättahundra åttiotre år efter Kristi födelse, och
ändå kan man tro pä sådan himmelsskriande
vidskepelse 1 — Han knäppte ihop händerna
ock såg spörjande på henne. — Var det hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>