Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. III
han inte velat svara ett ärligt och öppet nej,
men han fann det radligast att besvara blott
den första frågan för att inte skrämma henne.
»Jag menar dem, som inte tror på att
andar visa sig... man måste tro det vara
möjligt ... det är första vilkoret för att få se dem.»
»Månne det,» sade Signe besinnande, »det
tycker jag vore underligt. .. hvarför skulle de
inte vilja öfvertyga just dem, som inte tro på
dem ... det vore väl allra mest skäl i, tycker jag.»
Nej, du milda, sankta Hipsomodeja — tänkte
kandidaten — talar hon inte nu om andarnas
skäl med? — Det här, det var som att komma
ut i nötta gummigaloscher på hal is, det gällde
bara att kallblodigt gå på och försöka nå land
fortast möjligt. Det var ju både ömkligt och
löjligt att befinna sig midt i ett samtal om
andars förehafvanden och bevekelsegrunder och
vara tvungen hålla sig för skratt.
»De vilja kanske inte kasta sina pärlor för
svin, som det står i bibeln» framkastade
kandidaten.
»Nej, nej, det kan ju hända» sade Signe
tankfullt, som hade hon funnit kandidatens
tolkning ganska rimlig och sannolik.
»Hvad är det för olycka," som händer, om
man rör vid de här bitarne... det fick jag ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
