Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 NAR RIDDAR ULF SUCKAR.
han och petade med åran på en Potamogeton.
Signe drog och slet och fick med möda
upp en.
»Nej, den här vet jag inte,» sade hon,
sen hon noga synat blomman på alla kanter.
»Åjo ... se efter, hur många ståndare det är!»
»Jag ser inga ståndare alls!»
»Se här... tag min loupe!»
Hon förde blomman till loupen. »Jo
verkligen ... fyra ståndare ... fjärde klassen,
Tetrandria,» utropade hon stolt.
Bäst de voro inne i botaniken,, hördes barons
lockande toner från pianot.
Signe kastade längtansfulla blickar åt land
till. »Ack, om mamma ändå ville sluta snart,
så vi finge komma in och höra pappa spela,»
sade hon otåligt.
»Men hon är ju så road af sin målning,»
sade han i halft bedjande, halft förebrående ton.
Signe kände ett svagt styng i samvetet:» Ja,
ja ... Ni har nog rätt i det. —!»
»Det är nog för i dag nu,» ropade
friherrinnan, som tröttnat i armen.
De skyndade i land, läste båten, sprungo
uppför backen och smögo sig in i salongen
sä tyst, att baron inte skulle märka, att någon
kom. I hvarsin stor, mjuk stol satte de sig så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
