Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 5 I
där vägen tog slut och den öde lappmarken
tog vid likt en öken. Det såg i dag vänligare
ut än någonsin. Välkomnande händer hade
klädt det i festskrud.
Den blågula flaggan vajade fritt och stolt
på gräsplanen framför byggningen. Unga
björkar voro resta vid grindarna och slogo emot
dem med sin fina, starkt genomträngande doft.
Den lilla förstukvisten var förvandlad till en
täck löfhydda, sirad med kransar af blåklint
och prästkragar.
De ljusa, glada rummen voro äfven fyllda
af björkdoft från stora löfruskor, instuckna rundt
om kakelugnen. Ofvanför de nystärkta,
blå-hvita, tunna gardinerna satt en stor krona af
grön björnmossa.
På borden stodo buketter af ängsblommor
emellan skålar och fat, fyllda med kaffebröd
och bröllopstårtor, förärade af tacksamma
sockenbor. Kristin undfägnade sitt herrskap med
rykande varmt kaffe. Och Lappo sprang rundt
omkring dem med glada skall och höga hopp.
Fest- och helgdagsstämning hvilade öfver
hela hemmet.
När doktorn slöt Signe i sina armar med
ett: »Välkommen älskade!» kände de båda, att
nu firade de lifvets största högtid. Båda voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
