Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI.
6|\et hade blifvit vinter. Snön hopade sig
i drifvor, hvilkas make Signe aldrig sett.
Mer än en gång hade det lilla hemmet legat
så godt som begrafdt i snö. Dessa oändliga
snömassor ingäfvo en känsla af ödslighet och
ohygglighet. Signe såg derför alltid med
glädje, när någon människa kom till henne, då
hennes man var ute på färdvägar och hon satt
ensam hemma.
Ibland tittade granngummorna in, ibland kom
pastorn.
En kväll, när doktorn kom hem, träffade han
för första gången pastor Blom.
Denne, som nyss kommit från en prästerlig
förrättning, var klädd i prästdräkt. Vid
doktorns inträde i förmaket satt han i soffan,
läsande högt poesi för Signe med stark nasal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
