Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 5 I
ton. Han steg genast upp och bockade sig
djupt.
Doktorn genomfors blixtlikt af ett
biblisk-historieminne från skoltiden — Jacobs bugning
för Esau, när han gick honom till mötes —
och kastade en forskande blick på honom.
— Kunde han inte gå i vanliga kläder på
en hvardag, som annat folk, utan komma med
den där otäcka hvita dubbeltungan uträckt
öfver den släta, svartrocken — liksom enkom
för att reta folk! — Sticka inte de där
försmädliga tingesterna ut som ett par vädrande
antenner att peta folk i ögonen med? — Och
såg han inte ut, som om han hade gul
oljeemulsion i stället för blod i ådrorna? —Tunn
och slätstruken som en vattlagd sill —!
Doktorns mönstring öfvertygade honom om,
hvad han redan pä förhand tänkt, att
prästen gjorde ett decideradt obehagligt intryck.
— Dock var han villig att sanningen till ära
erkänna, att han såg synnerligen oförarglig och
menlös ut mot den svarthårige,
blåskäggbott-nige fanatiker, han väntat sig att få se.
Efter att helt flyktigt hafva utbytt några
likgiltiga meningar med pastorn gick doktorn
skyndsamt in i sitt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
