Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. I I I
Det var henne i det längsta omöjligt att tro,
att Herren skulle taga det. Han hade ju sagt
+du skall fä lifvet*. — Eller hade hon ej fattat
hans ord rätt? Hade hon brutit mot hans vilja?
Var då detta straffdomen?
I vånda och ovisshet vred hon sig i sin bädd.
I tvifvel och sorg anropade hon Gud om
hjälp, om klarhet, om barmhärtighet, om lifvet
för sitt barns skull!
Men Gud hörde inte hennes böner. Närmare
och närmare kom döden. Förgäfves kämpade
den kunnige läkaren mot sin öfverman, som
stod färdig att gripa sitt offer hvilket ögonblick
som helst.
»Charlie», hviskade Signe matt, »finns det
ingenting mer att försöka?
Med uppbjudande af hela sin
själfbehärsk-ning, svarade han lugnt: »Nej, älskade!»
Darrande sammanknäppte hon sina händer,
och med tårfyllda ögon såg hon bedjande på
honom. »Charlie, försök att be Gud för mig!»
sade hon i den mest rörande, bönfallande ton
och räckte ut sin hand mot honom, som den
hungrande tiggaren räcker sin mot den rike,
som kan hjälpa hans nöd, om han vill.
Hvad ville han göra, hvad ville han svara?
Skulle han neka henne det sista hon bad honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
