Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - II. Stenåldern - Befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 STENÅLDERN.
Den tjocknackade flintyxan återfinnes till sitt största antal äfvenledes
västra Östergötland men har för öfrigt anträffats inom alla härad utom
i Memmings, Lösings och Östkinds. I öster är ett fynd tillvarataget
inom Björkekinds h:d icke långt från kusten. Fynden af den tjock-
nackade yxan ökas nu, i jämförelse med de först omnämnda flintyxe-
fynden, norr om Motala ström samt återfinnas äfven i Ydre h:ds norra
hälft samt sydligare i Kinds h:d än förut omnämnda fynd.
Det befinnes alltså, att det största antalet fynd är gjordt i västra
Östergötland, söder om Motala ströms och väster om Stångåns vatten*
system eller i den bördigaste delen af landskapet, som sålunda varit
den tätast befolkade delen under stenåldern. Här återfinnas äfven alla
från stenåldern omtalade grafvar.
Inom detta område — jag nämner det redan nu — återfinnas äfven
de flesta af Östergötlands kända runstenar, liksom här sedermera upp-
stodo fyra af Östergötlands nuvarande städer, hvaraf Linköping och
Skeninge i uråldrig tid.
Befolkningen i några socknar i Finspånga l:s h:d har utan tvifvel,
som nyssnämnde förf. äfven anmärker, rekryterats från Närke. Närmast
norr om Motala ströms vattendrag torde dock bosättningen utgått från
södra sidan af strömmen.
Om man undantager de vid själfva tillverkningsplatsen Hult an¬
träffade grönstensyxorna, hvilket vid en dylik beräkning bör göras, visa
fynden af grönstensyxor med hänsyn till tidsbestämningen för de olika
typerna i det stora hela samma resultat som flintföremålen.
Emellertid är att märka, att flintföremålen — antagligen såsom
kostsammare — varit mer använda i det bördigare västra än i östra
Östergötland, hvartill kommer, att desamma i den rikare bygden visat
sig både vara större och bättre arbetade.
Nu uppstår emellertid den frågan: Bevisa då icke dessa många
omtalade fynd af flinta och grönsten, att de orter, som äro belägna utom
området emellan Vättern och Stångåns vattensystem samt söder om
Motala ström, redan under stenåldern fått sin bofasta befolkning med
megalitisk kultur eller den kultur, med hvilken grafskick och åkerbruk
följde. Därpå kan med säkerhet svaras: nej. Med skäl kan välsägas,
att i sådant fall skulle stenåldersgrafvar anträffats äfven inom dessa
delar af landskapet. Saknaden af dylika grafvar kan anses vara ett
fullgiltigt skäl för denna utsago.
Men bevisar icke yxverkstaden vid Hult, att den östra befolkningen
hade fasta bostäder? Och var icke åtminstone vid Hult en fast bo¬
plats? Ja, det är möjligt men endast till en tid. Ty att verkstaden
helt plötsligt blifvit öfvergifvcn, framgår af att ett så stort antal yxor
blifvit öfvergifna och kvarlämnade på platsen, däraf t. o. m. en del
ofullbordade.
Vid hvilken period denna verkstad varit i arbete och blifvit öfver-
gifven kan man möjligen tänka sig, då man känner, att de anträffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
