Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - II. Stenåldern - Befolkningen - Klädedräkten, redskap och verktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 STENÅLDERN.
grönstensyxorna endast äro trindyxor (fig. 36) eller yxor med oval ge¬
nomskärning (fig. 37). Före denna art af grönstensyxor går i typserien
den spetsovala yxan (fig. 38), och den befinnes icke omnämnd såsom
här funnen. Den sista eller fjärde i denna typserie är grönstensyxan
med rektangulär genomskärning (fig. 39, 40).1 Denna omtalas icke heller
såsom här anträffad.
Då grafvar icke ännu förefinnas i öster och icke heller en bofast
befolkning, visar det sig alltså, att den megalitiska kulturens inverkan
på kulturen i öster gått mycket långsamt framåt.
När de båda olika kulturfolken sammansmält till ett folk eller när
grafskicket, åkerbruket och den fasta bosättningen voro fullt genomförda
i Östergötland i sin helhet, lämnas osagdt. Att grafvar förekommo i
östra delen af landskapet under bronsåldern är visst. Därom vittnar
bl. a. graffältet vid Ljunga i Skönberga s:n, Hammarkinds h:d.
Klädedräkten har helt naturligt icke kunnat lämna några spår efter
sig. Med all säkerhet bestod den af beredda djurskinn men måhända
så småningom äfven af tyg af fårull. Prydnader saknades icke.
Af redskap och verktyg äro de vid Alvastra och östra boplatserna
funna redan omnämnda. Dylika äro anträffade äfven i grafvar och på
enskilda platser; till stenåldersföremålen kunna räknas yxor af olika
beskaffenhet.
Skafthålsyxorna af grönsten togo så småningom öfverhand öfver de
äldre yxorna utan skafthål. Af dessa märkas tidigast den ytterst säll¬
synta dubbeleggade yxan (fig. 41), den fåtaligt men med större utbred¬
ning förekommande mångkantiga yxan (fig. 42), den i statens samlingar
från Östergötland i 23 ex. förekommande fasetterade yxan (fig. 43, 44),
hvaraf ungefär hälften i östra Östergötland och de öfriga i mellersta
delen af landskapet, samt den båtformiga yxan (fig. 45) i 73 ex., hvilka
äro anträffade litet hvarstädes men till största delen i västra delen af
landskapet.
Alla dessa räknas till gånggrifternas tid.
Till en senare tid eller hällkistornas räknas de enkla skafthåls¬
yxorna, hvilka i betydlig mängd förekomma från landskapet (fig.
46).2
Af andra stenåldersverktyg märkas slipstenar af olika slags sand¬
sten m. m. samt af vapen pilspetsar (fig. 47), spjutspetsar (fig. 48),
dolkar (fig. 49), stridsyxor och sågar (fig. 50) af flinta.
Att många af stenåldersföremålen varit använda äfven efter sten¬
ålderns slut är visst. Från den därefter följande bronsåldern har an¬
träffats ett allt för litet antal bronsfynd för att gifva vitsord om, att
bronsredskapen varit de enda använda under denna tid. Bronsen var
1 N:r 36 är funnen vid Hult. 37 i Ljungs. 38 i Rogslösa. 39 i Asks, 40 i Atvids, 41 i
Appuna, 42 i (iryts, 43 och 44 i Börrums s:ar och 46 i närheten af Söderköping.
- Fig. 44 är i storlek Va (ä planschen stär oriktigt 1 3). 45 0. 46: 1 3 47: 2 3, 48—50: 1 s.
N:o 47 är funnen i Slaka, 48 okänd fyndort, 49 i Orberga och 50 i Torpa s:r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
