Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 1. Unionstidens början till år 1448 - Räfsteting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSTIDEN. 16;>
missnöje särskildt bland prästerskapet, icke minst inom Linköpings stift.
Domkapitlet gaf till och med år 1403 i uppdrag åt kyrkoherden i Hä-
radshammars s:n att hos påfven framföra klagomål öfver de oförrätter
och det förtryck, domkyrkan måst utstå i nära 40 år, d. v. s. under-
förstådt från det år konung Albrekt valdes till konung. Reduktionens
verkningar skulle nämligen gå tillbaka till detta år.
Då domkapitlet år 1409 skulle välja ombud till ett blifvande kyrko¬
möte i Pisa, förklarade ledamöterna sig vara alltför obetydliga emot
de utländska män, som besökte mötet, hvilka kunde uppträda med stor
prakt, under det de själfva icke ens vågade yttra sig mot fogdarne och
deras tjänare, hvilka genom onda världsliga domstolar fråntogo kyrkan
hennes egendom.
Efter år 1399 gick drottning Margareta till väga på det sätt, att
hon tid efter annan lät utlysa ting, där rannsakan försiggick angående
äganderättsförhållanden.
Så hölls i februari år 1404 ett ting med menige allmogen i Bråbo
härad i »stora prästsätesstufvan» i Norrköping. Drottningen var själf
närvarande. Detta ting var af betydelse. Där tilldömdes nämligen
drottningen och konungadömet Ringstadholms slott och Ringstad, som
riddaren Knut Bosson Grip å egna och sin släkts vägnar afstått. När¬
varande vid tinget voro Linköpingsbiskopen Knut, biskop Jakob från
Bergen, ärkedjäknen i Uppsala Jens Nielsson, riddaren Knut Bosson,
prästen i Eneby Peter, prästen i Dagsberg Nikolaus, åtta adelsmän
samt en bonde, hvilka tillsammans utfärdade dombrefvet. Drottningen
uppträdde själf och sporde »både kleresiet och ridderskapet, häradshöf-
dingen, nämnden och all allmogen till, om det dem veterligt var, att
Rymstaethseholm i östra Gyllant liggande, som huset och fästet nu
står uppå, var med rätt dömdt till konungadömet evärdligen blifva. Då
svarade alla samdräktligen, ingen motsägande, ja, att dem allt detta
föreskrifna väl var veterligt, att så var dömdt om förenämnde Ring-
stadholm, som föreskrifvet står.» Drottningen sporde vidare, om äfven
det närliggande Ringstad tillhörde konungadömet, hvilket äfven jakan-
de besvarades. Slutligen sporde drottningen riddaren Knut Bosson, »om
han kände sig någon rätt eller rättighet hafva eller hafva ville
i eller till förenämnda Ringstadholm eller Ringstad eller deras tillägor».
Då svarade jag», heter det vidare i dombrefvet, »förenämnde Knut med
vilja och berådt mod med nej, att jag ingen rätt eller rättighet däri
eller till har eller hafva vill i någon måtto, förty om än det så varit
hade, att min fader Bo Jonsson, hvars själ Gud hafve, min moder Greta,
min syster Margareta och jag någon rätt eller rättighet hade haft
i eller till något af detta föreskrifna i någon måtto, då har vår före¬
nämnda nådiga fru, drottning Margareta, min förenämnda moder och
min syster och mig därför så fullt och allt före gjort efter vår vilja
och nöje, så att oss fulleligen och väl åtnöjer, och har förenämnda
min moder Greta, min syster Margareta och jag förenämnde vår fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
