Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 1. Unionstidens början till år 1448 - Räfsteting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UNIONSTIDEN.
befatta sig med nämnda allmänningar, dess afrad, utskylder eller dags¬
verken.
Filip Bonde tilldömdes afraden af godset Orlunda, som Esbjörn med
våld förhållit honom, för den tid Filip kunde bevisa, att Esbjörn upp¬
burit densamma.
Vadstena kloster tilldömes jord i Vedemö i Vinnerstads socken, som
Esbjörn olagligen tillvällat sig.
Gärstad i Kärna socken, som Nils Arvidsson afträdt till Vreta
kloster i utbyte mot nyttjanderätten till en kvarn med ström i Dufve-
dal, återdömdes till hans arfvingar, enär strömmen var konungstreding.
144. Detalj af drottning Margaretas grafvård. Roskilde domkyrka.
Vid samma tid dömdes fogden Esbjörn till 40 marks plikt för våld
mot Lydeke i Staflösa. Esbjörn hade nämligen haft Lydeke tio veckor
i stocken och låtit honom därtill nödgad och trängd »bebrefva Esbjörn
gården Svärtinge. Därjämte återdömdes gården till Lydeke med afrad
för hvarje år, som Esbjörn bevisligen uppburit densamma. Husen
skulle återlämnas lika goda, som då gården afträngdes, men voro de
bättre, skulle de lösas.
Vid detta räfsteting i Skenninge var biskop Knut i Linköping när¬
varande.
I här anförda domar återfinnes icke någon, som utvisar, att kyrkan
blifvit beröfvad något gods, säkerligen beroende därpå, att dä dom-
brefven skulle lösas, hade hvarken kyrkor eller kloster något skäl att
inlösa och förvara andra handlingar än sådana, som utvisade, att de
omtvistade ägodelarna blifvit dem tillerkända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
