Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 4. Under unionstiden - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UNIONSTIDEN. 207
stäåfi.
rAiek
ens> ii’
r #
?i®;
foti
a k
m
d i 5’
ia t
nji l
ilä.4
ii.
m-
fs{
0
4’
iti’r
jll’
få räknas från denna tid (fig. 163). Af sniderier afbildas här ett krucifix
i Vadstena klosterkyrka (fig. 164) och en snidad ekkista i Vadstena
kloster (fig. 165). Af konstsömnader nämnes som ex. Linköpings bis¬
kopsmössa (fig. 150) och af silfverarbeten Birgittas relikgömma (fig.
142). Af grafstenar nämnas Bo Jonssons, hans sons och sonhustrus i
Vadstena (fig. 137) samt biskop Nils Hermanssons i Linköping (fig. 140).
165. Ekkista från Vadstena kloster.
Byggnadskonsten stod synbarligen här högre än inom flere andra
orter af vårt land, beroende dels på de många klosterbyggnader, som
här under tidernas lopp blifvit uppförda, dels på det alltjämt under denna
tid fortgående arbetet å Linköpings domkyrka. Mot slutet af 1400-talet
var det biskop Henrik Tidemansson, som i hög grad lade sig vinning om
detta mästerverk (fig. 128, 134, 135 och 166) och inkallade mästare från
utlandet. Bland dessa märkes särskildt under 1400-talet »magister» Gier-
lach från Köln, som å en minnessten i mellersta koret angifves som dettas
skapare. Biskop Henrik gjorde i öfrigt landskapet mycket godt med an¬
läggande af vägar och stenbroar. Dessutom uppförde han åren 1470—
1500 biskopsgården i Linköping, numera länsresidenset, den befästade
biskopsgården vid Munkeboda, nu Norsholm, en byggnad vid Biskopsbro,
nu Kungsbro, ett stenhus vid sitt prebende Skärkind samt två dylika
i Vadstena (fig. 167). Linköpings byggmästare voro vid denna tid så om¬
talade, att de användes äfven å andra orter. Så är det bekant, att stenhug¬
garen Olof härifrån år 1509 inslog en del af Växjö domkyrkas takhvalf.
Linköpings domkyrka togs äfven i flera afseenden till förebild vid uppföran¬
det af andra kyrkor, särskildt å det till Linköpings stift hörande Gottland.
Vid Könö biskopsgård hade ett befästadt slott blifvit uppfördt redan
i början af 1400-talet. Det var färdigt före 1421.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
