Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Ur klostrets historia - Klosterbyggnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSTIDEN. 221
Ar 1429 hölls generalkapitel i Vadstena. Under medeltiden höllos
tor öfrigt dylika i Marienvold 1420, i Marienkron 1436, i Marienvold
1456 och i Gnadenburg 1487.
Ar 1442 besöktes klostret af konung Kristoffer, som bekräftade dess
privilegier.
Ar 1447 valdes Ingeborg, dotter af Gerhard VI af Schleswig och
moster till konung Kristian i Danmark, till abbedissa. Vid elfva års
alder hade hon blifvit vigd till nunna i drottning Margaretas närvaro.
Emellertid hade hon såväl som konfessorn Magnus Unnesson år 1452
ådragit sig konung Karl VIII Knutssons missnöje, såsom det antagits,
enär de obehörigt lagt sig i politiska förhållanden. Befallning kom
till klostret att afsätta såväl henne som konfessorn, men något skäl
ansågs icke förefinnas till en dylik afsättning. För att icke konungens
ogunst skulle drabba klostret, afgingo emellertid båda från sina ämbeten.
Af obekant anledning blefvo båda konventen bannlysta följande år,
men måhända detta stod i samband med förra årets händelser i klostret.
I december 1448 besöktes klostret af konung Karl VIII Knutsson.
Han emottogs med stor högtidlighet. En särskild gudstjänst var för
honom anordnad.
I början af år 1450 besöktes klostret af konung Karls andra gemål
Katarina Gumsehufvud, som sedan i slutet af samma år afled i Stock¬
holm. Hennes lik nedfördes då till Vadstena, där hon begrofs i ett af
konungen uppfördt nytt kor, kalladt »vårfrukoret», där en upphöjd, se¬
dermera nedbruten, grift uppfördes. Tvenne af deras döttrar Rikissa
och Birgitta voro nunnor härstädes.
År 1492 gaf Sten Sture klostret rätt att låta sina tjänare gå ut i
vissa landskap för att köpa boskap till klostrets behof. I öfrigt blefvo
klostrets privilegier icke utvidgade under 1400-talets senare del.
Åren 1423, 1478, 14^5 och 1495 härjade vådeld. Vid sista branden
förstördes det år 1494 anlagda boktryckeriet.
Klosterbyggnaderna. Efter 1388 års brand hade större klosterbygg¬
nader blifvit påbörjade. Af kyrkan var brödrakoret den del. som först
gjordes färdig. Det försågs med takhvalf 1398 samt var 1405 så i ord¬
ning, att gudstjänst kunde hållas här. Omgifningsmurarna fullbordades
1414. År 1416 påbörjades pelarraderna och 1418 uppfördes en tvärmur
i kyrkan — måhända en skiljemur mellan de olika platserna för bröder
och systrar — samt påbörjades taktäckningen med koppar. Två år
senare inslogos hvalfven i kyrkan, som ändtligen 1430 invigdes. Invig¬
ningen förrättades af ärkebiskop Johan Håkansson (Haquini), som förut
varit Vadstenamunk. Kyrkan uppfördes i enlighet med Birgittas
föreskrifter af naturlig sten, icke af tegel, »af slät gärning, ödmjukt
och starkt». Enligt bestämmelse fingo dörrar, fönster, pelare och
väggar icke på något sätt kostbart prydas. Fönsterglasen fingo icke
hafva annan färg än hvit eller gul. Ä murarna skulle icke andra
bilder målas än af Kristi pina och af heliga män. Åtminstone en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
