Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Kyrkomötet i Basel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 UNIONSTIDEN.
ralkonfessorn skulle infinna sig vid mötet med de handlingar, hvilka
anginge revelationes och vinculaaflaten. Två lärda män, generalkon-
fessorn Grervinius Petri och munken Ako Johansson, afreste äfven dit.
Men ingenting är egentligen bekant om deras deltagande i förhandlin¬
garna. Mötets domslut blef eméllertid för klostret ett hårdt slag. Or¬
den frånkändes rätt att utlofva Peterskyrkans aflat men tillerkändes rätt
till Augustinordens indulgenser. Bikträttigheten inskränktes, enär reve¬
lationes innehöllo mycket, på hvilket många lärda män tviflade, samt på
grund af titel och det förvirrade eller orediga samt oegentliga, som
förekom i många slutledningar. Föröfrigt förklarade sig domarne —
en kardinal i samråd med personer, »erfarna i gudomlig och mänsklig
rätt» — icke gilla dessa böckers titel eller innehåll, utan att desamma
tarfvade kloke, lärde och i de heliga skrifterna kunniga mäns rättelser
och förklaringar. Det förbjöds att sprida dessa böcker eller förkunna
deras innehåll i sin föreliggande form. Birgittinmunkarnes utsago, att
dessa skrifter ägde rätt till samma tilltro som evangelierna, förklarades
ogiltig. Dock, heter det slutligen i detta utlåtande, är icke vår mening
»att angripa Birgittas helighet, dyrkan eller kanonisation och icke heller
själfva orden».
Det kan ju synas mer än egendomligt, att en dylik dom kunde gif-
vas efter den nyss omtalade granskningen af flere framstående kyrkans
män samt godkännande af tre påfvar. Men måhända icke alla Birgittas
uppenbarelser vid dessa granskningar blifvit framlämnade. Därtill kom
andra för tidsomständigheterna bestämmande skäl. »När den nämnd*,
säger en förf., »som tillsatts för att granska Birgittas uppenbarelser,
fäste uppmärksamheten på en rad uttalanden, som kunde användas mot
konsiliet af dess radikala motståndare i tidens brännande kyrkopolitiska
frågor, var saken afgjord. Af hänsyn till det aktuella polititiska läget
drefs kollegiet att fråndöma uppenbarelserna deras auktoritet och —
mindre tolerant än det Avignonska påfvedömet — förbjuda deras för¬
kunnande. Man kringskar äfven Birgittinordens privilegier, men det
fanns ingen anledning att försöka krossa den i grund, då den förlorat
all gemenskap med stiftarinnans straffande ande och i kyrkopolitiken
var ett salt, som mistat sin sälta.»
Baselkonsiliets domslut synes i aflatsfrågan senare blifvit mildradt, och
år 1404 återställdes indulgensprivilegierna genom en särskild påflig
bulla. Vadstenaklostret fortsatte i alla händelser sin verksamhet. Dess
anseende i Sverige var till och med så stort, att ett nytt Birgittinklos-
ter, nämligen det i Nådendal, vid denna tid anlades. Klosterlifvet fort¬
gick med stöd från alla håll, såväl af kungamakt och de högtstående
som ock af folket, och det var först reformationen, som förmådde gifva
klosterlifvet i Vadstena dödsstöten.
Men klostrets senaste öden tillhöra ett följande århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
