- Project Runeberg -  Östergötland / I. Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid /
245

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Gottlandsfärden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA TIDEN. 245
På så vis fortgick skriftväxlingen. Konungen begärde alltjämt hjälp
och undsättning. Biskopen å sin sida svarade med att framhålla allt,
hvad han redan lämnat. Han talar äfven om, huru hans klerker äro
utblottade med daglig gästning af alla, som draga genom landet nu mer
än någonsin förut, och han tror icke, att de kunna lämna något silfver
utan hellre då oxar till fetalier o. s. v. En annan gång skrifver bisko¬
pen till rikshofmästaren Ture Jönsson Tre rosor, att konungen nu åter
skrifvit om hjälp »af kyrkor, kloster och våra klerker samt synnerligen
af vår biskopsstol», men att kyrkan icke ägde annat än kräkla och
pontifikalia. Och för ränta och biskopstionde var biskopen pliktig göra
årlig tjänst i enlighet med kyrkobalken och därtill hålla bord, löna
folk samt anskaffa salt, humle och kläde. »Yi hafva aldrig hört», till¬
lägger han, »att de goda herrar i riksens råd hafva varit pliktige till
någon annan tunga än med sitt folk till rikets tjänst, en och hvar efter
sin förläning. Skulle vi varda betungade till sådana summor, som vi
aldrig ägde, då hafva vi allt för länge lefvat.»
Här bör nämnas, att biskopen kort efter pingst sände konungen 80
af sina svenner.
Till Vadstena kloster skref äfven konungen med begäran om silfver,
hvilket väckte missnöje.
Emellertid hade nu det svenska krigsfolket kommit till Gottland,
och under senare delen af juni skrifver konungen från Kalmar till
biskopen, att bönderna därstädes gingo svenskarna strax till handa samt
uttalade förhoppning om, att staden icke länge skulle stå emot. Men
han talar äfven om den dyra tiden, särskildt beträffande hästkorn, »hvar-
för vi på Eder tröst somligstäds vid kyrkorna tagit något af Eder
tionde och skickat det till undsättning dels till hästarne dels till mäld
och hoppas, att I därmed är väl tillfreds».
Oaktadt den styrka, som samlades för Gottlands återtagande, uppgick
till 8,000 man, misslyckades företaget i sin helhet.
Men äfven efter Gottlandsfärdens slut påminde konungen om silfver-
hjälpen, hvilken han nu säger emot förmodan endast i ganska ringa
mån framkommit till Stockholm, hvilket dröjsmål varit till stort hinder
for framgången å Gottland. Han beder vidare, att denna hjälp hast-
ligen måtte sändas, »då den nu väl är samlad». Kort därefter begärde
konungen, att 30 af de oxar, som klerkerna »utgjort», skulle sändas till
Stegeborg. De öfriga skulle behållas af de dannemän, som gifvit dem,
till dess konungen ytterligare skref därom. Konungen vistades då vid
Stegeborg.
Därjämte fick allmogen i Östergötland vid denna tid besörja uppe¬
hälle och gärder åt de tyska knektar, som skulle passera genom land¬
skapet vid deras hemfärd till Tyskland.
I november, allt samma år, skrifver konungen ytterligare till Brask,
att han skickat och förlagt sina menige landet rundt och sänder därför
nu äfven biskopen 30 båtsmän, »bedjandes, att I dem försänden till det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/1/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free