Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Hertig Magnus - Prinsessan Cecilia i Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 NYA TIDEN.
de arfvegods i hela Östergötland». Enär han ännu var svag till sinnet, så
att »han själf icke kunde förestå», delade de öfriga två bröderna äfven hans
gods sig emellan. Konung Johan erhöll därvid i det dåvarande Öster¬
götland Norrby sätesgård med alla arfvegods i Dals, Lysings, Aska,
Bobergs, Bankekinds, Hanekinds och Hammarkinds härad, under det
hertig Karl åter fick Skedenäs sätesgård med alla arfvegods i östkinds,
Björkekinds, Lösings, Bråbo, Memmings, Skärkinds, Vifolka, Åkerbo,
Valkebo, Göstrings och Gullbergs härad.
Magnus erhöll likväl allt intill sin död underhåll af inkomsterna från
sitt hertigdöme. Så bestämde konung Johan genom bref af den 11 sept.
1574, att smörräntan af Kinds och Ydre h:d skulle mot räkning använ¬
das uteslutande till hertigens kläder, vin, kryddor och hofvets öfriga
behof. Och från ett annat håll befinnes, att då i okt. år 1586, V. de
Wijk öfvertog Finspångs bruk, erbjöd han sig att betala resterande 600
daler till hertig Magnus »och hans nådes hofs behof».
Magnus var af ett vekt sinnelag, men han kunde äfven blifva våld¬
sam och häftig, karaktärsdrag, som redan tidigare sägas hafva spårats
inom Vasasläkten, och som ju äfven i hög grad framträdde hos Erik XIV.
Då konung Erik dömt sin broder Johan förlustig lifvet och domen
bekräftats af ständerna, lyckades det först genom lockelser och böner
att förmå Magnus att underteckna densamma. Men ångern öfver detta
sitt handlingssätt kom snart, och förde ett stilla och mildt vansinne till
fullständigt utbrott.
Till det mesta vistades hertigen i Vadstena men emellanåt äfven å
Kungsbro eller Norrby (Kungsnorrby), båda belägna vid Motala ström.
I sina fantasier skall han en gång från ett slottsfönster i Vadstena
hafva sett en hafsjungfru å Vätterns vågor, hvilken med underbar makt
sökte att locka honom till sig. En annan gång såg han ånyo den loc¬
kande hafsjungfrun. Denna gång kunde han icke motstå utan kastade
sig ut genom fönstret. Hans väktare hastade till hjälp, men hertigen
befanns oskadad i slottsgrafven. Hafsjungfrun hade emottagit honom
i sina armar, sade han, och därför hade han i fallet blifvit oskadad.
Under de sista timmarna, han lefde, skall förståndet så mycket ljusnat,
att han kunde emottaga sakramentet. Han afled å Kungsbro år 1595
och begrafdes i Vadstena klosterkyrka, där en präktig minnesvård upp¬
fördes på hans graf (tig. 186).
Hertig Magnus var aldrig gift, men ägde två döttrar, den ena Lu-
kretia, gift med ståthållaren Kristoffer Warnstedt, och den andra Helena,
gift med Volmar Didriksson Yxkull, hvilken var den förste af sin
släkt, som bosatte sig i Sverige.
Prinsessan Cecilia i Vadstena. Cecilia (fig. 187) var född 1540 som
konung Gustaf I:s andra dotter med Margareta Leijonhufvud. Redan
vid nio års ålder förlorade hon sin mor. Hon växte upp och blef snart
nlen skönaste bland de sköna vid konung Gustafs hof. Då hon var 19 år.
firades i Stockholm hennes äldre syster Katarinas bröllop med Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
