Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Hertig Johan emottager sitt hertigdöme - Hertigarne af Stegeborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 NYA TIDEN.
sakören för brottmål, betungade allmogen med utpressning af penningar
för alla begångna förbrytelser. Hertigdömets räkenskaper sköttes äfven illa.
På grund af sin oförmåga att hushålla förklarades hertigen redan
tidigt omyndig och föreskrefs därtill, att han af sitt furstendöme eller
arf icke skulle kunna evärdligen bortgifva något utan med villkor, att
riket skulle därtill hafva någon »afväntningsrätt».
I sitt äktenskap med konung Karl IX:s dotter, Maria Elisabet, lefde
han olyckligt. Äfven hon var sjuklig, både till kropp och sinne. Båda
afledo år 1(518 på Bråborgs slott, han 29 och hon 23 år gammal samt
begrafdes i Linköpings domkyrka. Deras äktenskap var barnlöst, hva¬
dan furstendömet återgick till kronan.
Hertigarne af Stegeborg. En ung tysk furste, tillhörande det pfalz-
grefliga huset Zweibrticken, Johan Kasimir (fig. 203) hade år 1(515 blif-
vit gift med k. Karl IX:s dotter i första giftet, Katarina, en halfsys-
ter till konung Gustaf II Adolf. Till en början bosatte sig de nygifta
i Sverige men flyttade efter ett par år öfver till Tyskland till det lilla
furstendömet Kleeburg, i Elsass, bestående af endast en liten befäst
köping, två slott och några underlydande byar. Det tyska trettio¬
åriga kriget hade emellertid utbrutit, och Rhentrakterna blefvo häraf
berörda. Gustaf II Adolf erbjöd då sin syster och svåger en fristad i
Sverige, dit de återkommo 1(522.
De bosatte sig nu efter en kortare tid på Stegeborgs slott, som med
underlydande blifvit förlänadt af konungen till Johan Kasimir. Här
lefde nu de båda makarna i all stillhet och obemärkt med vården af
den erhållna förläningen samt med uppfostran af sina barn. Ar 1(52(5
fingo de därjämte i förläning Skenäs kungsgård, hvartill i början pa
1630-talet från kronan inköptes Bråborgs kungsgård.
Konung Gustaf II Adolf satte stort förtroende till och hyste varm
tillgifvenhet för sin svåger samt meddelade sig ofta med honom i bade
ett och annat. Bland andra uppdrag anförtroddes honom år 1630 kam¬
marverket, hvilket pfalzgrefven med största omsorg skötte till juni 1(533.
då han nedlade denna sin verksamhet på grund af en brytning emellan
honom och förmyndarstyrelsen. Denna styrelse ville gärna hålla Jo¬
han Kasimir och hans familj från statsangelägenheterna. De ville icke
heller erkänna familjens anspråk på svenska kronan, i händelse af drott¬
ning Kristinas bortgång. Förmyndarstyrelsen visade emellertid alltid
pfalzgrefven både aktning och förtroende.
Då den unga drottning Kristina icke längre skulle vårdas af sin moder,
lämnades hon i pfalzgrefvinnans vård, under vilken hon förblef till
dennas död, som inträffade efter en häftig sjukdom år 1638. På så vis
kom den unga drottningen (fig. 204) att delvis få sin uppfostran inom
Östergötland. Det var äfven vid Stegeborg, som den ömma böjelse bör¬
jade emellan Kristina och Johan Kasimirs äldste son, pfalzgrefve Karl
Gustaf (fig. 205), sedermera Sveriges konung, en böjelse, som likväl ef¬
ter några år ömsesidigt förglömdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
