Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Hertigarne af Stegeborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 NYA TIDBN.
ver Västergötland med flera landskap. För alla sina befattningar upp¬
bar han lön. Vid denna tid deltog han gärna i hofvets festliga lust¬
barheter, men med åren tog hans svåra lynne öfverhanden.
Ar 1653 afled hans maka i Vadstena. Kort därefter ville hertigen
börja en arfstvist med sin svärfader, men denne afböjde detta genom
förlikning.
Sedan Karl X Gustaf uppstigit på tronen, företog hertigen åtskilliga
utländska resor, hvarunder han, ehuru förgäfves, sökte blifva omgift.
Konungen hade föga förtroende till sin broder.
— Jag känner, skall han ha yttrat, min broder hertigen. Han är
underlig till sinnes och icke mycket att lita på.
Icke dess mindre lät han honom deltaga i polska kriget, där herti¬
gen visade prof både på personligt mod och framstående egenskaper
som militär. Då konungen 1657 måste begifva sig mot Danmark, nämn¬
des hertigen till befälhafvare öfver de i Preussen kvarlämnade trup¬
perna. Flera af hans åtgöranden blefvo emellertid föremål för klander,
och tvistigheter uppstodo till följd af hertigens misstänksamhet och
bittra beskyllningar. Några af hertigens åtgärder ogillades äfven af
konungen. Förbittrad reste då hertigen hem, hvarefter han 1659 sattes
ur all verksamhet.
Under sin sista sjukdom följande år bestämde emellertid konungen,
att hertigen skulle blifva vice ordförande i regeringen under sin sons
minderårighet. Detta ogillades likväl af ständerna samt gick om intet.
Ar 1669 ingick hertigen sitt andra äktenskap med Elsa Elisabet
Brahe, en dotter till Per Brahes aflidne broder Nils.
Kort därefter började hertigen processa med sin svärfader Per Brahe
d. y., angående Dimbo gods i Västergötland.1 Den 22 juli 1670 insände
Brahe’till Göta hofrätt en skrifvelse, i hvilken han säger sig i afskrift
bekommit det bref, som från »h. durchl. hertig Adolf inkommit, angå¬
ende min person och den rätt, han anser sig hafva på godset Dimbo?.
Detta hertigens bref synes varit affattadt på tyska, enär Brahe anmär¬
ker, att det vanliga bruket är, att inlagor till hofrätten äro författade
på svenska, »hvilket den k. hofrätten behagade hertigen förehålla, eme¬
dan man ej lättligen kan utreda de intrikata tyska skrifvelserna?. Vi¬
dare tillägges, att Brahe icke ville undandraga sig lag och rätt utan
villigt inställa sig på af hofrätten bestämd tid, men då hertigen ville
klandra, borde han gjort det lagligen. Slutligen beklagar sig Brahe
1 De handlingar, som ligga till grund för här förekommande skildring, berörande och be¬
vittnande hertig Adolf Johans processlystnad, äfvensom för konung Karl XI:s härefter omtalade
skrifvelse liksom land-höfding Stälarins skrifvelse, hafva till senaste tider förvarats i Göta
hofrätts arkiv, men därifrån kommit i enskild persons ägo, hvilken i slutet af 1880-talet for
en kort tid ställde dem till mitt förfogande. Dimbo sätesgård hade genom köpeafhandling
af lböo blivit försåld till Per Brahe af hans syster, landtgrcfvinnan af Hessen. Köpebref
och bigfartsbref, rörand,* egcndoinshandcln, finnas äfven bland förutnämnda handlingar, ehuru
endast i vidimerad afskrift Hertigen påstod, att Brahe innehade mer af Dimbo gods än
köpebrefvet innehöll. Denna tvist rörde sig alltså icke om något arf, hvart-ill hertigen an¬
såg sig berättigad med sin första maka, utan arfvedel, som han ansåg sig böra bekomma med
sin andra hustru.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
