Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Östgöta fotfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
388
men antagligen hade detta förslag tillkommit, i händelse några trupper
skulle behöfvas mot Polen, den enda fiende Sverige vid tillfället hade,
men med hvilken stillestånd ingicks den 1 oktober 1620.
År 1620 blef Johan Banér (fig. 218) öfverste för Östgöta fotfolk.
Sigismund ville på inga villkor nedlägga sina anspråk på svenska
kronan och sökte att inom Sverige väcka motstånd mot de bestående
förhållandena. De svenska och polska trupperna, bada ringa till anta¬
let och i dåligt skick, hade länge i Liffland, där kriget först fördes, le¬
gat i overksamhet emot hvarandra. Stillestånd hade upprepade gånger
ingåtts. Någon fred kunde emellertid icke komma till stånd, på grund
af Sigismunds öfverdrifna anspråk. Då nu Polen år 1621 var upptaget
med krig mot Turkiet, beslutade sig Gustaf Adolf att begagna sig af
tillfället, för att blifva ensam herre i Liffland. I detta företag deltogo
8 komp. af regementet med tillsammans 1,176 man, under befäl af Ar¬
vid Hand, samt deltogo 13 aug.—15 sept. i belägringen af den bety¬
dande handelsstaden Riga, som sistnämnda dag gaf sig. Yid stormnin¬
gen den 9 september sårades Johan Banér, som förde anfallet.
Sedan svenskarne i Liffland, särskildt genom fältsjuka, lidit stora
förluster, ersattes dessa genom nytt folk från Sverige. Östgöta fotfolk
fick en förstärkning af 900 man samt intog är 1625 staden Koeknthusvn
samt slottet Bersoon.
Yid mönstring i Riga den 29 mars år 1626 återstodo af 8 kompanier
tillsammans 424 man. Senare hemförlofvades regementet.
Af fruktan för att konung Sigismund med polackarne skulle göra
en landstigning i Sverige förökades armén, särskildt fotfolket. Hvarje
regemente skulle ökas till 3,600 man, indelade på 24 komp., men skulle
kunna uppdelas på mindre regementen med 1,200 man och 8 kompanier.
Ett af dessa större regementen benämndes Östgöta regemente, livaraf
två mindre regementen skulle utskrifvas i Östergötland och det tredje
1 Jönköpings län. Östergötland hade då två regementen, fortfarande
under Johan Banér. Enligt ett förslag af 1623 upptages Östgöta fot¬
folk till 3,600 man, hvilka alla skulle förläggas till Johannisborg.
Enligt en fördelning antagligen från år 1625 > uppå folket i Liffland,
som de nu befinnas vara starke och skola förlagde blifva , upptagas 12
k. <Johan Banérs reg:te: 484 sjuke och 1,114 friske^.
År 1626 beslutade sig Gustaf Adolf för att öfverflytta kriget till
Preussen, så att polackarne själfva skulle fä känna krigets olägenheter.
Trupperna fördelades då emellan Liffland och Preussen. Den 15 juni
landsteg konungen vid Pillau. I en förteckning öfver svenska armén
därstädes från juni 1626 upptagas öfverste Johan Banérs östgötar till
2 brigader (ett regemente) och öfverstelöjtn. Erik Hands till 1 brigad
(bataljon). Efter Pillaus intagande förlädes Hands afdelning som be¬
sättning* i det eröfrade Marienburg och förblef där till våren 1628. Ba¬
nér följde ined sin styrka konungen vidare till Dirschau, som gaf sig
den 12 juli, och där hären lägrade till början af september. Den i stra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
