Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Olika samhällsklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 411
vid slutet af 1600-talet. På den grund Gustaf Vasa lagt till ett nytt
Sverige och efter Karl IX:s konungagärning i allmänhet och särskildt
hans strid mot Sigismund och de katolskt sinnade kunde nu Gustaf II
Adolf och hans efterträdare bygga vidare.
Sextonhundratalets rad af lysande och kraftiga konungar lämnade
betydande spår efter sig, hvilka gifvetvis hade sin inverkan på de olika
samhällsklassernas ställningar och förhållanden. Om ock mångt och
mycket icke var som det borde vara, gick dock utvecklingen till ett
bättre — vid denna tid liksom öfverhufvud taget i alla tider — framåt
med stora steg.
Adeln var under 1600-talet underkastad betydande skiftningar i sina
förhållanden. Reduktionen var den mest ingripande.
Den gamla adeln ledde oftast sitt ursprung från den besutne bon¬
den och såg i jordbesittningen en säker medverkan till en själfständig
ställning och till välstånd. En del af östgötajorden tillhörde sedan
gammalt östgötaadeln som arf och eget. Genom donationer hade den
därjämte kommit i besittning af en stor del af både kloster- och kyrko-
hemman samt af öfrigt krono. Afven efter reduktionen hade adeln en
icke obetydlig del kvar på kortare eller längre tid eller lifstid i förlä-
ning, förpantning eller äfven genom byte eller utlösning med reda pen¬
ningar.
Som bevis på, huru omfattande ett donationsgods vid denna tid kunde
vara, kan här efter en år 1642 upprättad karta nämnas Norrby (Kungs-
norrby), hvilket år 1637 som evärdeligt frälse donerades till fältmar¬
skalken Johan Banér, som det säges, för hans seger vid Wittstoek.
Godset bestod af: Norrby, Hjässa, Bjärka, Kålkärr, Alarp, Beffshem-
met, Klockarp, Hönehemmet, Prästängen, Tjyfmossen, Entorpängen, Kärr,
Kårgården, Hvisselmyra, Hylta, Brunneby, Bäckeby, Griskulla, Brohem-
met, Näs, Henfors, Vickenstorp, Pattviken, Bensäter, Sörby, Örbäck och
Ruda i Brunneby s:n, Mörby, Hassla, Valstad, Hanarp, Löparehemmet,
L. Berga, Stenkulla, Fröstorp, Gislarp, Täcktö, St. Berga, Kjärarp, To-
larp, Bricksta, Ekerum i Klockrike s:n, Lönsås, Hyttringe, Snaflunda,
Örtorp, Skefve, Bondarp, Kårstad i Lönsas s:n, Fornas och Hyttringe i
Fornåsa s:n, Kulla, St. o. L. Valla, Segorp i Flistads s:n, Ekeby, Näs,
Nässja, Åkerby, Asmestad, Osterstad, Kårby i Ekebyborna s:n, Nordsjö,
Stråken, Hultorp, Högby, Röja, Hälla, Paradis, Bråta, Bäckekulla, Vika,
Bränneby, Skallarp, Kalarp, Brånshult och Svansäter i Kristbergs s:n.
Redan under 1500-talet började en del gardar inom Östergötland att
bebyggas dels af de kungliga dels af adeln. Förutom det af Gustaf
Vasa uppförda och förut omnämnda slottet vid Stegeborg uppfördes un¬
der nämnda århundrade det gamla ännu befintliga slottet vid Sturefors,
byggdt af den år 1600 i Linköping halshuggne Ture Bielke. Brå borg
bebyggdes mot slutet af 1500-talet af drottning Gunilla. Vid Ulfasa
anlades en ny manbyggnad ar 1502 af Hogensehild Bielke, som doek
icke hann fullborda densamma. Äfvensa uppfördes en större byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
