Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Pesten 1710—11 - Ryssarnes härjningar 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 NYA TIDEN.
summelse i afseende å desamma, ehuru förgäfves. Bristerna i hälso-
vårdshänseende framgå bl. a. af en skrifvelse från denna tid från lands¬
sekreteraren i Linköping Nils Stedt till en af länets fogdar. Efter åt¬
skilliga berättigade förebråelser säges det, att det blifvit bekant, huru¬
som det »inom Edert fögderi icke blott i Västerlösa prästgård sex styc¬
ken lik en lång tid varit lämnade outburna samt öfver tjugo stycken
på kyrkogården därsammastädes stå obegrafna utan ock, att det på
flera andra ställen likaledes tillgår. Utom det att man med blödande
medlidande förnimmer, att folk här och där på marken skola hastigt
blifvit bortryckta i denna svåra sjukdom, hvilka den ena fjortonde da¬
gen efter den andra lämnas som oskäliga bestars kroppar liggande, utan
att någon om deras jordförande och begrafning det ringaste vill sig be¬
kymra.»
Nyssnämnde d:r von Block anför äfven bevis på huru litet man
vårdade sig om sjukdomen. Så kunde flera inom ett hem få dö, innan
man anlitade läkare. Vid ett tillfälle lade den friska hustrun sig
bredvid sin svårt sjuka man och blef naturligtvis smittad o. s. v.
Sjukdomen kom helt plötsligt och varade merendels under två
dagar, men många afledo] redan första dagen. På grund af de större
eller mindre bölder, som slogo ut på kroppen, blef sjukdomen kallad
böldpesten. Plågorna voro svåra. Det synes, som dödligheten varit
störst bland barn och kvinnor. Vid böldens mognande kunde räddning
vara möjlig. Genom god läkarevård tillfrisknade äfven många insjuk¬
nade. Men det hände äfven, att hela familjer utdogo.
Ryssarnas härjningar år 1719. Sedan ryske tsaren beslutat att ut¬
rusta en större galärflotta för att genom härjningar å Sveriges kuster
tvinga svenskarne till fred, anlände nämnda flotta den 11 juli detta år
till Rådmansö utanför Norrtäljeviken. Denna flotta hade, såsom det
uppgifvits, en besättning af icke mindre än 30—40,000 man, d. v. s.
en styrka betydligt öfverlägsen den svenska bevakningshären för hela
svenska kusten. Den ryska styrkan delade sig den 13 juli i tre afdel-
ningar. Af dessa gick en norrut, under det en annan stannade i Stock¬
holms skärgård. Den tredje, den starkaste, vände sig mot Söderman¬
land och Östergötland.
Befälhafvare för det svenska kustförsvaret i dessa båda provinser
blef generalmajor Kristoffer Urbanowitz, en polack, som tjänat sig upp
i Karl XII:s tjänst. Under honom var öfversten för tyska dragonrege¬
mentet Jean Kristoffer von Dtlring med en del af sitt regemente m. fl.
Efter ryssarnes härjningar i Södermanland kom turen till Östergötland,
där man synes anordnat bättre försvarsanstalter än i Södermanland,
likväl icke tillräckliga för att genast i början kunna tillbakatränga
fienden.
Vid ankomsten till Östergötland den 27 juli 1719 seglade den ryska
flottan, som stod under befäl af furstarne Apraxin och Galitzin, in i
Bråviken. Bönder hade här blifvit uppbådade att bevaka kusten, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
