Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Riksdagen 1769 - Försvarsåtgärder 1788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 NYA TIDEN.
fortsätta regeringen utan konung. Men då alla kollegier förklarade, att
de icke vidare kunde fullgöra sin tjänst, enär de voro skyldiga att lyda
konung med råds råde men icke rådet ensamt, gaf rådet med sig samt
sammankallade en riksdag till den 19 april 1769 i Norrköping. Till
en början syntes allt gå väl i händer för hofvets önskningar. Enig¬
heten emellan hofvet och rikets ständer förblef äfven god, så länge riks¬
dagen pågick i Norrköping. Icke mindre än tio riksråd blefvo skilda
från sina rådsplatser, därför att de vägrat att utföra konungens önskan,
att en riksdag skulle sammankallas. Då riksdagen emellertid senare
förflyttades till Stockholm, blefvo konungaparets önskningar icke i allo
så väl uppfyllda.
Konungen med den kungliga familjen gjorde den 16 april sitt hög¬
tidliga intåg i staden. Fyrahundra man af Östgöta infanteriregemente
voro inkommenderade till staden för att arbeta vid skilda kronobygg-
nader. Af gardet voro 874 man garnisonerade i staden. Kronans om¬
kostnader på byggnader och hushyror under det riksmötet pågick här-
städes uppgingo till en summa af 214,506 daler kopparmynt. Tyska
kyrkan begagnades både till rikssal och riddarhus. Prästeståndet hade
sina sammankomster i S. Olai kyrkas sakristia, borgarståndet i rådhus¬
salen och bondeståndet i landskyrkans sakristia o. s. v.
Den 29 maj höllos plena sista gången i Norrköping. En månad se¬
nare samlades riksdagen ånyo, nu i Stockholm.
Försvarsåtgärder år 1788. Då danskarne i augusti 1788 förklarade sin
afsikt vara att med vapenmakt träda på Rysslands sida, väcktes nära
nog med ens en fosterländsk hänförelse, som hastigt spridde sig öfver
hela Sverige. Det blef en folkrörelse, som förenade alla fredliga bor¬
gare och landtmän att träda under vapen. I Östergötland utmärkte sig
i synnerhet Norrköping.
Varnade af ryssarnes härjningar år 1719, företogo denna stads invå¬
nare en hel del försvarsåtgärder för att i händelse af behof skydda sig
mot ett fientligt anfall. Till en början arbetades på att få Östgöta ka¬
valleriregemente förlagdt till staden i och för vakttjänstgöring. Då häraf
emellertid icke blef någon påföljd, enär nämnda regemente beordrades
till Skåne, beslutade stadens borgare att själfva taga hand om försvars¬
åtgärderna genom att anskaffa, hvad som behöfdes af vapen och ammu¬
nition äfvensom anläggande af befästningsverk vid Skenäs, Säterholms-
sundet och Hästholmen. Inom borgerskapet ordnades ordentliga trupp-
afdelningar af de olika vapenslagen, tillsammans omkring 1,500 man.
Som befälhafvare för dessa tjänstgjorde tre af stadens mer framstående
affärsmän. Som instruktör antogs en officer. Äfven befästningsarbe¬
tena leddes af en officer. Arbetsstyrkan utgjordes af uppbådad allmoge
samt andra arbetare. Uniform begagnades af truppen förutom af ett
kompani, som bestod af fabrikörer och yrkesidkare, hvilka icke hade
burskap. Exercisöfningarna försiggingo förnämligast å slottshagen vid
Johannisborg. Kanoner till skansarna vore dels inköpta, dels lånade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
