Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Östgöta ryttare - Under krigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 NYA TIDEN.
tjänstgöra vid örlogsflottan, som fördes af hertig Karl (tig. 23b). Deltog
den 29 juli i sjöslaget vid Oland. Icke mindre än 200 man dogo under
sommarens lopp af den smittosamma sjukdom, som uppkom på grund
af manskapets ovana vid sjön samt på grund af dålig läkarevård.
Ar 1791 fick regementet »sitta af» samt förenades med Östgöta fot¬
folk till ett infanteriregemente benämndt Lifgrenadjärbrigaden, därvid
Östgöta ryttare ingingo som rusthållsdivision.
I den kungliga förordning af den 21 januari 1791, som härom ut¬
kom, säges det bl. a.: »Under de fälttåg, vi emot rikets fiender gjort,
hafva vi ofta med bekymmer erfarit, huruledes vår armé, oaktadt allt
det mod och den utmärkta tapperhet densamma vid alla tillfällen åda¬
galagt, icke alltid kunnat, med en emot dess styrka och håg svarande
verksamhet, åstadkomma, hvad både vi och armén själfva önskat.»
Orsakerna hafva befunnits »ligga i arméns sammansättning, sådan
den för mer än hundra år sedan inrättades efter dåvarande beskaffen¬
het af rikets gränser och i allmänhet vidtagna krigsbruk».
Det omnämnes vidare, hurusom arméns kavalleri öfversteg det verk¬
liga behofvet, samt talas om det lämpliga i att öka armén till fot. Dess¬
utom skulle ryttarehästarnes indragning blifva en vinst för allmänna
hushållningen. Till en början bestämdes afsittningstiden till 50 år men
blef sedermera beständig.
Då nu kostnaden för regementets rusthållare genom denna förän¬
dring förminskades till mer än hälften, bestämdes en måttlig hästvakans-
afgift, som fastställdes till 7 V2 tunnor spannmål, att antingen betalas
in natura eller att lösas enligt ortens årliga markegångspris.
Under fjärde kvartalet af år 1793 hade rusthållsdivisionen 48 office¬
rare, 30 underofficerare, IG spel och 990 man samt tillhörde den s. k.
Liffordelningen och var fortfarande formerad på 8 kompanier.
Under krigen. Under det Östergötlands regementen voro ute i fält.
hade man hemma stora svårigheter att vid behof fullständiga regemen¬
tena eller anskaffa nytt behöfligt krigsfolk. Men det var icke blott ondt
om folk, utan därtill kommo svårigheterna med utrustningen. De nyan-
tagna officerarne, som själfva fingo bekosta sin mundering, voro så ut¬
blottade, att de begärde förskott å lön för att icke gå under. Lands-
höfding Jakob Burensköld, sedan gammalt militär, hade blifvit utnämnd
till generallöjtnant samt fått order att afgå till Skåne, där han skulle
biträda Magnus Stenbock. Äfven B. måste, ehuru han var en förmögen
man, begära förskott för att ordna sig och anträda resan. I allmänhet
tillmötesgingos dessa framställningar, och de första dagarne af år 1710
voro trupperna färdiga till uppbrott. Den då förvärfvade militära ut¬
bildningen var i hög grad obetydlig. Det egentliga Östergötlands trup¬
per samlades i Mjölby, och Vadstena läns i Östad. Uppbrottet skedde
i skilda afdelningar, ett par kompanier nästan dagligen. Färden gick
öfver Ödeshög till arméns samlingsplats Loshult i Skåne. Utrustningen
var i godt skick, men blef för rote- och rusthållare kännbar, då den för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
