Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Oskar Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
508
nen sedermera professorn och statsrådet F. F. Carlson samt i matematik,
norska språket och sjövetenskap norska marinlöjtnanten V. Haffner.
Lärare i musik voro tonsättaren A. F. Lindblad och sångaren I. A.
Berg. Redan tidigt blef prinsen inskrifven vid lifkompaniet af Första
lifgrenadjärregementet som regementets >första grenadjär*. Vid tio år
gjorde prinsen sin första sjöexpedition på Östersjön samt embarkerade
två år senare på en norsk korvett. Ar 1845 erhöll han fullmakt som
officer i Sveriges och Norges här och flotta. De följande åren vistades
han tidvis vid Uppsala akademi, där han afslutade sina studier 1850.
Jämte bevistade föreläsningar hade han där åtnjutit enskild undervis¬
ning i matematik af Malmsten, i filosofi af Boström, i estetik af Atter-
bom, i italienska af Bottiger och i allmän lagfarenhet af Boethius.
Hans böjelse låg emellertid åt sjön och sjöväsendet. Den förnämsta af
hans sjöexpeditioner var den år 1846 till England och Medelhafvet med
fregatten >Eugenie». Det var med lifligt intresse, som den unge fursten
ägnade sig åt sjövetenskapliga studier. Då det sedermera blef fråga
om marinens omorganisation, var han tidigt och afgjordt anhängare af
den s. k. sstora flottans. Vid Första lifgrenadjärregementet avancerade
han efter hand och var där vid sin tronbestigning öfverste i regementet,
från hvilken ställning han då afgick. Men äfven sedermera bar herti¬
gen understundom regementets uniform. Ar 1856 befordrades han till
konteramiral och generalmajor. Samma år företogs en ganska omfattande
utländsk resa, under hvilken han inkognito äfven besökte Ithentrakterna.
Efter hemkomsten till Sverige återvände han snart till Wiesbaden, och
den 1 oktober kom underrättelse, att hertigen förlofvat sig med den
tjugoåriga prinsessan Sofia af Nassau. Bröllopet ägde rum å slottet
Biebrich nära Wiesbaden den 6 juni 1857, och den 19 samma månad
ankommo de nyförmälda till Stockholm. Då kronprinsen, sedermera
konung Karl XV (fig. 240), förde regeringen mot slutet af Oskar I:s
lefnad, utnämndes hertigen till viceamiral och generallöjtnant. Efter
konung Karls tronbestigning 1859 stod hertigen af Östergötland — pa
grund af att hans äldre broder prins Gustaf samt konung Karls ende
son hade afiidit — nu vid sidan af tronen såsom dennes närmaste arf-
tagare. Af sin broder konungen möttes prins Oskar genast af upprik¬
tigt förtroende, och åt honom gåfvos flera uppdrag. Sålunda blef han
ordförande i kommittéerna för världsutställningarna i London 1862 och
i Paris 1867 samt i kommittén för skandinaviska utställningen i Stockholm
1866, inspektör för krigsskolorna m. m. Hedersledamot i några af vara
vetenskapliga akademier, var hertigen därjämte från 1864 och till sin tron¬
bestigning — musikaliskt begåfvad som han var — Musikaliska akade¬
miens preses. Ar 1868, då han bevistade Lunds universitets 200-årsjubi-
leum, kreerades han till filosofie doktor, en utmärkelse, som ingen svensk
furste före honom erhållit. En utmärkelse, som hertigen satte högt värde pa.
var den medalj, xMédaille de sauvetage», som han erhöll af kejsar Na¬
poleon för en tapper och rådig handling, som räddade tre människolif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
