Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Oskar Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:>io NYA TIDEN.
Våren 18<>2 vistades han och hans gemål i Nizza. Under en promenad
i vagn hade de kommit fram till Ravin de Mont Gros, just där vägen
går förbi ett bråddjup. Ett åkdon med skenande hästar kom plötsligi
emot dem och var nära att störta ned i afgrunden, då hästarna något
litet hejdades af ett träd vid vägen. Med utomordentlig sinnesnärvaro
skyndade sig hertigen fram till de stegrande hästarna och lyckades med
oerhörd ansträngning fasthålla dem.
Bland hertigens af Östergötland käraste sysselsättningar — och det
förblef så äfven efter hans tronbestigning — var skönlitterärt författar¬
skap. Vid 28 år tick han emottaga Svenska akademiens pris för en
fosterländsk diktföljd i aderton sånger med namnet »Ur svenska flottan*
minnen». I tillägnan till »Svenska flottans officerskår» skref författaren
bl. a. följande:
> Ynglingens lyckligaste och sorgfriaste dagar ljusnade öfver vågen, och deras soluppån:
skymdes icke af land; ynglingens skönaste drömmar föddes på hafvet eller lingo sin aärin:
af lifvet bland dess fria, friska böljor; ynglingens käraste vänskapsband knötos inom Je
öfversköljda relingarna, under den tretungade flaggans stolt fladdrande dukar.»
Den sista dikten offentliggjordes år 1905.
För den geografiska forskningen i de arktiska regionerna var han
lifiigt intresserad redan före sitt tronbestigande. Senare gaf han at
forskningsfärder sitt kraftiga understöd.
Redan konung Oskar I hade satt stort värde på sin tredje sons om¬
döme, ej minst då det gällde diplomatiskt representativa beskickningar
Äfven Karl XV begagnade sig af sin broders förmåga i dylika uppdrag
Den hjälp, som Danmark gärna önskade från Sverige under 18f>4 ar*
krig, kom icke till stånd, och ehuru detta närmast var beroende pa om¬
ständigheter, som Sverige ej kunde betvinga, lämnade det å danska si¬
dan en känsla kvar af besvikenhet. Det var därför icke utan betydelse,
då hertigen af Östergötland med gemål redan samma år besökte den nya
danska konungafamiljen.
År 1871 anträdde hertigen sin sista utrikes resa, innan han kom att
bestiga tronen. Resan gick till Belgien, England och Skottland, och
minnet af Internationalens och Pariskommunens fasor kom prinsen att
under Londonbesöket afiägga ett besök i världsstadens uslaste och far¬
ligaste kvarter bland »det folk, som svälter, afundas och hatar . Klädd
i enkel dräkt, åtföljd på något afstånd af civilklädda polismän, besökte
prinsen Londondräggens tillhåll. Natten kom, och vandringen fortsat¬
tes, men då och då glimmade onda ögon, »när någon anade, att vi voro
af de hatade s. k. bättre klasserna». Mönstringen af »den nya tidens
avantgarde» ingaf prinsen dystra tankar, men sin skildring slutar han
med orden: »Hatets politiska vapendragare skola i alla fall aldrig i läng¬
den få öfverhand, men mycket ondt kan ske, om hjälpen dröjer och nö¬
den växer. Därför längtar jag efter den politiske Messias och skali
med glädje hälsa honom, skall välsigna honom, hvem hälst han är.
hvarhälst han uppträder och hur hårdhändt han än behöfver handla för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
