Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Oskar Fredrik - Karl Gustaf Oskar Fredrik Kristian - Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 NYA TIDEN.
konung Oskar II (fig. 241). Den ‘öfver 35-åriga konungagärningen tiil
hans död 1907 tillhör Sveriges historia.
Karl Gustaf Oskar Fredrik Kristian, titulär hertig af Östergötland,
är född den 10 januari 1911 samt son af Oskar Karl Vilhelm, Sveriges
arffurste och hertig af Västergötland samt hans gemål Ingeborg, Sveri¬
ges prinsessa och hertiginna af Västergötland.
Linköpings stift. Till en början säges hela Götaland haft gemen¬
sam biskop, bosatt i Skara. Enligt Adams från Bremen kyrkohistoria,
utarbetad 1075, skulle Turgot varit Göternas förste biskop, hvilken vann
»båda de ädla Götafolken åt Kristus». I den till nämnda kyrkohistoria
hörande 94:e förklaringen säges det, att Adalward d. ä. var »förordnad
till biskop öfver de båda Götaländerna». Båda dessa hade sitt säte i
Skara stift. Den förstnämnde dog 1030 och den sistnämnde 1063.
Omkring 1080 skulle Östergötland haft sin egen biskop, Heribert, med
säte i Linköping. H. Reuterdahl säger emellertid i »Svenska kyrkans
historia», att denna uppgift är en fabel, uppfunnen af Johannes Magnus
och sedermera återupprepad. Heribert eller Eribert är likväl upptagen
i en äldre biskopslängd samt har äfven blifvit nämnd som »Göta apos¬
tel». Äfven andra biskopar hafva blifvit omtalade, men den första med
säkerhet kända härstädes är Gislo, som omnämnes 1145. Den andre var
Stenar. Sedan han inför påfliga legaten ärkebiskop Eskil i Lund ned¬
lagt sitt ämbete och ingått i kloster, valdes Kol till hans efterträdare,
och på 1160- 1. 70-talet stadfästades detta val efter Stenar af påfven
Alexander 111, hvilken äfven under samma tidrymd utfärdade en be¬
fallning till Linköpings stift att visa Kol samma lydnad, som de förut
visat biskop Gislo. Kol dog 1195. Hans efterträdare blef Johannes,
som lefde ännu 1207 och helt säkert till omkring 1216. Vidare följde
Karl, Birger Jarls broder, fran 1216 till 1220, dä han stupade vid Ro-
tala under korståget till Estland, och som omtalas som »en mäktig
örligsman»; Bengt 1221, afsade sig ämbetet 1233 f 1237; Lars 1233—
1258 f 1270; Henrik 1258 j 1283; Bofve 1284 f 1286; Bengt, Birger
Jarls son, först hertig i Finland och därefter 1286 biskop j 1291; Lars
IAllie 1292 f 1308; Karl Båät 1309 j 1338; Petrus Tyrgilsson 1339, ärke¬
biskop 1351 f 1366; Nils 1352, afsatt för politiska stämplingar, f 1374;
Gotskalk 1370 f 1372; Nils Hermansson 1373 f 1391, förklarades salig
och skrinlädes i Linköpings domkyrka 1520; Knut Bosson Natt och Dag
1392 f 1436; Bengt Ivarsson 1436 f 1440; Nils König 1441 j 1458; Ket¬
til Wasa 1459 f 1465; Henrik Tidemansson 1465 j* 1500; Jakob Arbaren-
sis, född i Spanien, utnämndes 1501 till biskop af påfven. Han vista¬
des aldrig härstädes samt uppbar under den tid, han innehade biskops¬
stolen, aldrig någon lön men skall sedermera härför blifvit ersatt af sin
laglige efterträdare, Brask. A. var äfven kardinal och 1513 biskop i
Ostia; Hemming Gad, därtill endast förordnad af riksföreståndaren, men
aldrig till ämbetet invigd, äfven om han, såsom det uppgifvits. i det¬
samma blifvit af påfven för någon kortare tid stadfäst. 1 samtida pu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
