Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Lifgrenadjärbrigaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800—1914. 5*3
af nya order giek marschen mot söder öfver Xyköping och Norrköping
till Brink samt därefter med forcerad marsch till Lyckeby, dit ankoms¬
ten skedde den 9 april.
Rusthållsbataljonerna emottogo kontraorderna vid Byringe, söder om
Strängnäs samt anlände till Karlskronatrakten den 3 april.
En del af brigaden gjorde en kortare tid garnisonstjänst i Karls¬
krona och närliggande fästningsverk, men förflyttades och fördelades i
slutet af maj till trakterna kring Vaxholm, Norrtälje och Stockholm.
Slutligen förenades tre bataljoner af brigaden omkring Uppsala med
kustarmén för att afgå till Västerbotten. Andra rusthållsbataljonen
afsändes till Jämtland.
De förstnämnda tre bataljonerna landade vid Ratan den 17 augusti
och ingingo i tredje brigaden, som fördes af öfverste G. Löwenhjelm.
Dessa bataljoner hade då tillsammans omkring 1,250 man.
Den 19 augusti stod slaget vid Säfvar. Lifgrenadjärerna intogo här
såsom hjälptrupper höjderna bakom Säfvars by, där all hindrande stäng¬
sel förstördes för bättre utrymmes skull. Brigadens jägarbataljon under
befäl af ryttmästaren Karl Gustaf von Friesendorff hade plats som understöd
väster om bron, och höll här orubbligt stånd, till dess det allmänna
återtåget anbefalldes. Under stridens gång fick första rusthållsbatal¬
jonen under öfverstelöjtnant Skjöldebrand order att rycka öfver bron för
att aflösa någon af därvarande bataljoner, som varit svårast blottställd.
Vid reträtten beordrades denna bataljon under gardeskapten A. Lager-
bjelkes befäl — Skjöldebrand hade blifvit sårad — att intaga ställning
vänster om de mot bron uppställda sex kanonerna. Flera försök af fien¬
den att öfvergå bron tillintetgjordes med kraft af denna bataljon. Efter
denna strid — den ihärdigaste och blodigaste under 1808—09 års
krig — följde den 20 augusti striden vid Ratan, där svenskarne lyckades
hindra ryssarnes försök att intaga den udde, där de svenska trupperna tätt
sammanpackade blifvit formerade. Det har blifvit — af Montgomery —
framhållet, att lifgrenadjärerna under dessa strider visade »mycken tap¬
perhet», och Skjöldebrand visade sig som en »modig anförare».
Andra rusthållsbataljonen afsändes den 30 juni till Jämtland, där
danskarna förberedde ett anfall. Med forcerad marsch gick vägen öfver
Gäfle till Sundsvall. Därifrån fick truppen, delad i tre afdelningar,
fortsätta ridande eller marscherande, med ombyte därvid för manskapet
hvarje timma. Dagsmarscherna uppgingo ända till 6 och t. o. m. 7 mil.
Omkring den 18 skedde framkomsten, och förlädes truppen till As, när¬
mast norr om Östersund och till Frösön. Utan att någon drabbning
kom till stånd förflyttades bataljonen, sedan danskarne dragit sig till¬
baka, öfver Härnösand samt mot norr ofta på obanade vägar till
södra sidan af Ume älf, för att där förenas med norra fördelningen.
Rusthållsbataljonen deltog icke i träffningarna vid Säfvar och Ratan.
Den framkom till Umeå först efter dessa strider.
Under detta fälttåg hade, enligt officiell rapport, lifgrenadjärregementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
