Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Indelningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800—1914. f>87
nummer. Enligt k. förordningen af 1823 fingo dessa nummer ständigt
vara vakanta mot erläggande årligen af 66 riksd. 32 sk. banko hvart-
dera. Dessa medel användes till aflöning af musikunderofficerare och spel
i nummer och ingingo alltså till musikkassan. Men äfven andra ny-
rotar tillkommo, hvaraf 62 hela rotar förutom 3 spridda osammansätt-
liga rotedelar vid soldathållet och 4 vid båtsmanshållet. Under fredstid
voro dessa rotar vakanta mot erläggande af afgift, men skulle i krigstid
uppsätta manskap. I olikhet mot inom andra provinser voro för Öster¬
götland stamrotar bestämda. Efter sitt läge voro de indelade på Första
lifgrenadjärregementets olika kompanier.
Men redan därförut eller år 1810 hade den s. k. extra roteringen till¬
kommit, hvilken sedermera förnyades och omgjordes. Denna extra ro-
tering medförde skyldighet för sådan jord, som på grund af privilegier
eller andra omständigheter varit fri från ord. rotering, att efter samma
grunder som gamla roteringen utrusta manskap (fotfolk och båtsmän).
Under fälttågen 1813 och 1814 var denna förstärkning inkallad. I fredstid
förföll detta besvär. Icke ens någon afgift erlades. Med ett flertal extra
rotar uppgjordes på 1830-talet, att de vid krigsutbrott skulle anskaffa
hästar för arméns behof i stället för motsvarande antal manskap. Dy¬
lika hela extra rotar utgjorde i Östergötland omkring 188 vid soldat-
hållet och 23 vid båtsmanshållet.
Ar 1810 afskaffades alla äldre förstärkningssätt, men infördes i stället
för det kort förut inrättade landtvärnet s. k. förstärkningsmanskap,
hvilket skulle anskaffas af socknarna. Men äfven detta förstärknings¬
sätt afskaffades redan 1812, då beväringsinrättningen infördes. Genom
dess förändringar lindrades rust- och rotehållsbördan icke obetydligt, enär
rekryter icke behöfde uppsättas i krig.
Äfven städerna voro underkastade rotering och uppsatte till år 1748
båtsmän, men från nämnda år betalades vakansafgift för dessa nummer.
Denna rotering var emellertid icke uteslutande grundad på jorden. Är
1839 förändrades emellertid detta indelningssätt, så att antalet vakans-
afgifter bestämdes efter hvarje stads bevillning och rörelse och icke efter
dess ägovidd samt upptogs i städernas räkenskaper under namn af båts-
mansvakansafgift.
Ursprungligen skedde befälets, civila tjänstemäns och musikkårens
aflöning genom boställen inom regementets och kompaniets stånd, hvilka
boställen de innehade och bebodde, samt af hvilka de togo afkastningen.
Åtskilliga förändringar hafva under tidernas lopp skett med dessa bo¬
ställen. Så gjordes år 1833 en ny värdering och fördelning af boställena.
Samtidigt bestämdes, att boställe skulle som lön innehafvas af endast
regementsofficerare, kompanichefer, regements- och mönsterskrifvare samt
af fanjunkare och två andra underofficerare på hvarje kompani. Sedan
boställen ät dessa blifvit bestämda, utarrenderades öfriga boställen pä
viss tid för löntagarnes räkning, hvarefter arrendesumman utdelades med
viss procent som lönetillägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
