Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Länet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergsträckning, som därefter så småningom försvinner i V. Tollstads
slättland. Å landsidan hava bergshöjderna följande namn: utför södra
sidan till Alvastra ruiner Alvastra branter, varefter Klintebergen
vidtaga, vidare åt norr Lilla och Stora Måkersbergen samt Blanksbergen.
På berget, i närheten av Västra väggar finnes, ett tvärstalp, kalladt
Marbergen.
Bergets högsta topp kallas Hjässan och är belägen i söder. Dess
höjd är över havet 263 m. och omkr. 175 m. över Vättern. Härifrån
är en vidsträckt och särdeles anslående utsikt över 4 landshövdingedömen,
6 städer och vid klart väder över, såsom det säges, omkring 50 kyrkor.
Bergets huvudmassa består av äldre röd granit. För övrigt finnas
åtskilliga lager av gråvacka, växlande gråvackaskiffer, lerskiffer och
märgelskiffer, vilka lager i olikhet med de övriga på slättlandet utbredda
siluriska lagren icke intaga en vågrät utan en mer eller mindre stupande
eller upprest ställning. Vid den s. k. Älvarums udde vidtager sandsten.
Omberg har förr varit en kunglig djurgård, bildad dels genom
angränsande forna kronohemmans utmarker, som för detta ändamål blivit
undantagna, dels genom vid olika tillfällen återkallade och till
djurgården avhysta hemman, senast genom kammarkollegii brev från 1652.
När Ombergs djurgård först anlades är obekant, men man har trott sig
kunna antaga, att dess första tillvaro förskriver sig från Alvastra
klostertid. Hela den betydande djurgården var omhägnad av en i äldre
tider omkr. 8,3 och senare 4,7 m. hög gärdesgård, vilken i sin helhet
hade en längd av omkr. 16,000 m. Under vintertiden, då Vättern
tillfrös eller då yrsnö lagt sig intill gärdesgården, måste vakt mot
ankommande vargar hållas av Dals och Lysings häradsboar. Stora förödelser
anställdes detta oaktadt emellanåt av nämnda djur. Enligt k.
brevet av 1805 blevo de då behållna hjortarna försålda, varefter Omberg
förvandlades till vanlig kronoskog. De till djurgården förr hörande
ängar äro för kronans räkning numera utarrenderade.
Jordmånen är i allmänhet örig. Märgel förekommer likväl någon
gång. Själva skogen består av tall och gran samt någon lövskog,
varibland bokar. Omberg är bokens nordligaste spontana växtställe i Sverige.
Ombergs flora är för övrigt ovanligt rikhaltig.
Arealen har uppskattats till 3,000 har, däruti då inberäknadt
tjänstemäns boställen, närmare 100, och Dagsmossen, 970 har. Denna mosse
har sedan blivit frånskild, under det parken blivit kronan förbehållen.
Arealen av skogen beräknas nu till närmare 1,000 har. Här finnes stor och
god trädskola samt förr även mullbärsplanteringar, vilka dock sedan 1850
icke varit använda för silkesodling.
Namnet Omberg härledes av folktron från en drottning vid namn
Omma eller Ama, som härstädes skall hava haft sin borg. Andra
förklaringar äro, att det skulle härleda sig från Omi, som var ett av Odens
många namn eller från det ännu vanliga uttrycket, att berget »ommar»,
d. v. s. ångar. — Om detta berg finnas många sägner. Så berättas bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
