Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Aska härad - 9. Västra Ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 ASKA HÅRAD.
iskebergA, */* m- om 134 har. Tillhörde på 1600-talet fru Ingr. Appelbom.
Har sedan länge haft 4 ägare.
Iskeb&ck, 1 m. om 128 har. Under 1600-talet innehades här en del av
släkterna Rotkirch och Natt och Dag. En del tillbyttes kronan av fru Ingrid
Appelbom. V2 m- har till senare tid tillhört staten, men äges nu av A. L.
Karlson; 1/2 m. tillhörde 1883 A. F. Andersson samt 1895 och ännu A. Karlsson.
Övriga tillhörigheter:
Medevi hälsobrunn och badanstalt. Är belägen 119 met. över h. och 33
met. över Vättern. Medevi är Sveriges äldsta och mest omtalade hälsokälla.
Om orsaken till Medevi brunns upptäckande gå flera sägner, vilka här anföras.
Enligt en skall »en halt bonde, som kommit från Vadstenaorten och skulle
till Närke med spannmål, hava rastat härstädes, varest han av sin matsäck ätit
sig mätt och av vattnet släckt sin törst, då han så hårdt insomnat, att han
icke förrän andra dagen kunnat väckas och det med sådan våldsamhet av dem,
som ville hava honom vaken, att han i vredesmod sprungit upp, utan att märka
sin lamhet vara försvunnen och utan att vidare behöva käpp och krycka.»
Denna sägen berättas även på följande sätt: Långt tillbaka i forntiden, kanske
ända i hedenhös, skall en gammal gubbe som vandrade vida omkring i världen,
upptäckt denna källa. Han kom midt i en stor skog. Trött och sjuk av vand¬
ringen, satte han sig ned vid en håla vari fanns vatten och drack, och blev han
icke allenast utvilad utan även helbrägda. Han satte ett märke vid denna håla.
och fortsatte vandringen men omtalade för det i orten boende folket, att han
druckit ett underbart vatten i en källa i skogen, vadan sjuklingar sedan började
göra besök där och drucko samt blevo friska. Denne gubbe, säger folket, går
ännu varje sommar, nu i osynlig måtto, vid Medevi och dricker brunn. På
sin rygg har han inristadt ett årtal, då han upptäckte denna hälsokälla. För
omkring ett århundrade tillbaka påstås han ha varit synlig för några då härstädes
vistande personer, som voro födda i soluppgången en torsdags morgon(!).
Enligt en annan äldre sägen skulle en blind munk, som vid källan blivit
övergiven av sin ledare, där fått igen sin syn, sedan han dels druckit av vattnet
och dels tvättat sina ögon med detsamma.
I de Palmsköldska samlingarna å Uppsala bibliotek, läses om Medevi, att en
italienare Jos. Konstantius (f 1698), som sedermera fick anställning i Sverige,
i det vatikanska biblioteket i Rom funnit ett manuskript om en surbrunn med
ovanlig kraft och verkan, som under påvetiden funnits i Östergötland. Detta skulle
just varit Medevi. Men surbrunnarna vid Medevi skulle av munkar vid reforma¬
tionstiden tillstoppats och överhöljts med stockar, granris och annat. Detta skulle
skett antingen av avund, att ingen vidare skulle få draga nytta av vattnet eller
ock därför att ingen skulle få kännedom om de falska underverk, de föregivit
vid vattnets begagnande.
Lagerbring anför efter en berättelse av Soops efterkommande i »Svea rikes
historia», följande: Om Medevi brunns uppfinnande kan tilläggas, att riksrådet G.
Soop, som var ägare av Medevi, skall fått första anvisningen på detta vatten i
Aachen, där man visat honom en gammal anteckning, att munkarna i Vadstena
betjänt sig av denna mineraliska brunn och vid avvikandet för reformationens
skull förstoppat språnget.
Omöjligt är ju icke, att någon hälsokälla här varit använd redan under äldre
tider. Dessa sägner lämnas emellertid i sitt värde, och av Urban Hjärnes rela¬
tion i detta ämne kan man se, att Medevi brunn icke upptäcktes »aff en hän¬
delse, eller någon oviss Gissning, mycket mindre aff någon lättsinnig Nyfiken¬
het» utan efter ivrigt sökande efter mineralkällor i patriotiskt ändamål, d. v. s.
för att även förskaffa Sverige någon brunn i likhet med de då begagnade i ut¬
landet. Den tidens högmögende ivrade mycket härför, och Hjärne nämner bland
dessa särskildt rikskansleren Magnus Gabr. De la Gardie samt guvernörerna Gust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
